Göm menyn

Lärares (digitala) kompetens före, under och efter Covid – 19

I denna studie utforskas, utifrån en kronologisk logik, olika aspekter av lärares (oformulerade) yrkeskunskap i det digitalt “boostade” undervisningslandskap som covid-19-pandemin orsakar våren 2020, då skolverksamheter från gymnasieskolan och uppåt rekommenderas att stängas från och med den 18 mars och en ny lag träder i kraft den 21 mars som möjliggör stängning även av förskolor och grundskolor. Syftet med studien är att skapa kunskap om hur olika lärarkompetenser gestaltar sig i undervisning under extremt digitaliserade omständigheter jämfört med mer vanlig och i långt högre grad analogt organiserad skolverksamhet. Syftet är också att utifrån detta diskutera hur denna kunskap kan integreras i ett fortsatt arbete med att utveckla digital undervisning och lärares digitala kompetens när vi efter covid-19 skapar en ny normalitet.

Studien är inspirerad av aktionsforskning, där fem högstadie- och gymnasielärare i svenska dokumenterat sitt arbete mellan den 19 mars och 2 april, 2020. Genom en kontrastiv analys synliggörs kvalitativa aspekter av lärares (digitala) kompetens då de digitala lösningarna “stör” den kroppsliga och materiella inramningen av undervisningen. Det påverkar framförallt de sinnliga verktyg, med vilka lärare vanligtvis agerar och kommunicerar då dessa delvis förskjuts och/eller “stympas”.  Lärare försöker dock genom (samtidig) reflektion-i-handling genomföra upprepade, nödvändiga “justeringar” av sitt agerande. Främst manifesteras dessa i termer av

  1. 1) en verbal/röstburen organisering av undervisningen med en orientering mot tidslighet/klockslag
  2. 2) försök till uppskattning av elevers arbetsprocesser genom förutbestämd precisering av arbetet och dess omfattning liksom exakthet i förberedelser och digital rumslig organisation och
  3. 3) en kompenserande kommunikativ sinnlighet och lyhördhet där responsivitet framstår som avgörande i det digitala undervisningslandskapet.

Med hjälp av två olika dimensioner av kunskap - ratio och intellectus - argumenterar studien för att kvalitativa dimensioner av lärares (digitala) kompetenser behöver värderas, så lärare får utrymme/tillåtelse och tid att arbeta öppet och utforskande. Det politiska, systematiserande fokus på mätbara resultat som funnits avseende olika (digitala) undervisningsinsatser har tidigare tenderat att underskatta betydelsen av dessa mer svårdokumenterade, subjektiva, tillfälliga dimensioner av samma insatser.

Ingen vet hur de “nya normala” pedagogiska praktikerna ser ut efter pandemin. Ingen har ett fulländat svar på detta, men det finns all anledning att ta vara på de små utsnitt av förståelser som lyfts fram av denna studie. De bidrar till den stora berättelsen och skapar förståelse för de kvalitativa digitala lärarkompetenser som i pandemins spår blivit synliga. När invanda former utmanas skapas inte omedelbart ett mervärde, eftersom upprätthållande strukturer ifrågasätts samtidigt som krav på andra ännu okända strukturer uppstår. Denna konflikt av osäkerhet och okontrollerbarhet skapar möjligheter för utveckling av relevanta kvalitativa (digitala) kompetenser. Frågan om tillit kommer att vara grundläggande för hur dessa kompetenser får utrymme i skolan i framtiden, de kommer inte att lättvindigt låta sig mätas.

Läs hela studien: Stenliden, L., Martín-Bylund, A., Landkvist, L., Lind, L. E., Lundberg, S. K., Stenmark, H., & Wilhelmsson, C. (2020, June 18). Lärares digitala kompetens före, under och efter covid-19.


2020-06-25




Sidansvarig: patrick.moreau-raquin@liu.se
Senast uppdaterad: 2020-06-26