Göm menyn

Studietiden

Det är ett viktigt och långsiktigt åtagande att anta en doktorand. Inte bara doktorandens försörjning ska kunna garanteras under studietiden, utan också kvaliteten i den undervisning och handledning som ges, samt en kreativ och öppen arbetsmiljö. Det är fakultetens erfarenhet att den goda studietiden, och därmed det goda vetenskapliga resultatet, åstadkoms genom en kombination av ekonomisk och social trygghet, kvalitativt högtstående och professionell utbildning, samt ett gott arbetsklimat såväl mellan lärare och doktorander som inom doktorandgruppen. 

Till goda arbetsvillkor hör att doktoranden under hela den aktiva studietiden ska ha tillgång till en arbetsplats. Det ska även ges möjlighet att använda institutionens utrustning, personalrum m.m. enligt de villkor som gäller för övrig personal vid institutionen.

Doktorandstudierna/forskarstudierna består av två delar: avhandlingsarbete och kurser.

Omfattningen av kursdelen liksom andelen obligatoriska kurser varierar mellan utbildningarna. Det finns möjlighet att delta i kurser inom andra forskarutbildningar inom området. Likaså kan man delta i kurser vid andra universitet och högskolor. Val av kurser görs i samråd med handledare och/eller studierektor. 

Till en högkvalitativ doktorandutbildning hör undervisning med ett internationellt perspektiv. Internationaliseringen kan exempelvis ske genom att ge doktoranderna möjlighet att delta i internationella kurser och konferenser, samt genom att presentera forskningsresultat för en internationell publik. En lika viktig sida av forskarutbildningarnas internationalisering är att göra det möjligt för icke-svenska studenter att ansluta sig till forskarutbildningarna på lika villkor. Det blir därför allt vanligare att forskarutbildningskurser och seminarier hålls på engelska så att alla kan delta, liksom att miljön i stort ges en internationell prägel. 

Undervisning kan bedrivas i olika former, till exempel som föreläsningar, seminarier, läskurser, grupparbeten och projektarbeten.

Finansiering och trygghet

Det vanligaste sättet att finansiera forskarutbildningen är anställning som doktorand. Övriga finansieringsformer är anställning som assistent i kombination med utbildningsbidrag för doktorander, samt stipendier eller annan finansiering. Till forskarutbildning får bara antas sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag kombinerat med assistenttjänstgöring. Rena utbildningsbidrag är dock en finansieringsform som håller på att fasas ut för att helt ersättas av anställning som doktorand (se Universitetsstyrelsens beslut 2007-04-02). Sökande med annan form av finansiering kan antas om finansieringen kan säkras för hela studietiden och den sökande beräknas kunna slutföra utbildningen inom åtta år.

Forskarstuderande med anställning som doktorand omfattas av allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA). ALFA gäller även för assistentanställningen i den mån den omfattar minst 20% av full arbetstid, vid kombination med utbildningsbidrag. Pensionsavtalet (PA- 03) gäller för anställning som doktorand liksom vid assistentanställning.

Lönen för innehavare av anställning som doktorand och anställning som assistent i kombination med utbildningsbidrag regleras via en lokalt avtalad och prestationsrelaterad lönestege. Lönen höjs stegvis allt eftersom fordringarna för doktorsexamen uppnåtts.

För utbildningsbidraget gäller inte ALFA, men du kan behålla utbildningsbidraget vid föräldraledighet och sjukperiod som har godkänts av den allmänna försäkringskassan. Mer utförlig information finns på personalavdelningens hemsida. Statens personskadeförsäkring gäller inte för den som bara har utbildningsbidrag. Dock gäller den personskadeförsäkring statliga universitet och högskolor är ålagda att teckna för sina studenter och doktorander.

Information om försäkringar

Assistenttjänstgöring

Antagna till forskarutbildning kan kombinera studier med så kallad assistenttjänstgöring. En vanlig kombination är att studera i en omfattning av 80 % och att vara assistent 20 %. Assistenttjänstgöringen är inte primärt ett sätt att förlänga studietiden, utan en möjlighet för meritering inför den kommande karriären. Den kan innefatta pedagogisk meritering i form av undervisning och planering av undervisning, administrativt arbete, arbete med forskningsansökningar, arrangera konferenser, med mera.

Studieplan

För varje forskarutbildning finns en allmän studieplan, fastställd av områdesstyrelsen.

I samband med antagningen upprättas en individuell studieplan i samråd mellan den studerande och huvudhandledaren. Denna plan ska innehålla en beskrivning över kursdelen och en beskrivning över forsknings- och avhandlingsarbetet. Den ska innehålla hänvisning till gällande förordningstexter och till den allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnet. Planen ska användas för att under forskarutbildningen fortlöpande dokumentera undervisningsinsatser och annan tjänstgöring. Den ska också, på ett sätt som den studerande och handledare är ense om, dokumentera progressionen i forskarutbildningen.

Studieplanen ska undertecknas av doktoranden och handledaren, godkännas av prefekten eller motsvarande och arkiveras på institutionen. Den ska följas upp och revideras årligen efter samråd med den studerande och handledaren.

Handledning och handledare

Policy för handledning inom forskarutbildning vid utbildningsvetenskap

Den individuella studieplanen kan ses som en form av kontrakt mellan doktorand och handledare där man, under angivna villkor, förbinder sig att utföra vissa prestationer. Det viktigt att doktoranden och handledaren på ett tidigt stadium diskuterar och tydliggör vilka förväntningar man har på varandra. Vad kan doktoranden förvänta sig av handledaren vad gäller tid, fysisk närvaro, handledning, med mera. Vad kan handledaren förvänta sig av doktoranden?

Förutom huvudhandledaren ska det även utses en biträdande handledare. Det kan finnas olika skäl till varför en biträdande handledare behövs. Handledaren kan exempelvis tillföra kompetens som huvudhandledaren saknar. Huvudhandledaren ska vara minst docentkompetent.

Den studerande har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen. Efter detta upphör universitetets skyldighet att handleda.

Områdesstyrelsen kan besluta att dra in doktorandens resurser om denne i väsentlig utsträckning åsidosatt sina åtaganden enligt den individuella studieplanen.

En doktorand som begär det har rätt att få byta handledare.

Kurser och undervisning

Forskarutbildningen består av två delar: avhandlingsarbete och kurser.

Ett antal forskarutbildningskurser erbjuds under doktorandtiden. Omfattningen av kursdelen liksom andelen obligatoriska kurser varierar mellan utbildningarna. Det finns möjlighet att delta i kurser inom andra forskarutbildningar inom området. Likaså kan man delta i kurser vid andra universitet och högskolor. Val av kurser görs i samråd med handledare och/eller studierektor.

Till en högkvalitativ doktorandutbildning hör undervisning med ett internationellt perspektiv. Internationaliseringen kan exempelvis ske genom att ge doktoranderna möjlighet att delta i internationella kurser och konferenser, samt genom att presentera forskningsresultat för en internationell publik. En lika viktig sida av forskarutbildningarnas internationalisering är att göra det möjligt för icke-svenska studenter att ansluta sig till forskarutbildningarna på lika villkor. Det blir därför allt vanligare att forskarutbildningskurser och seminarier hålls på engelska så att alla kan delta, liksom att miljön i stort ges en internationell prägel.

Undervisning kan bedrivas i olika former, till exempel som föreläsningar, seminarier, läskurser, grupparbeten och projektarbeten.

Kurser och seminarier

Nedan finns länkar till forskarutbildningskurser och seminarier inom Utbildningsvetenskap.

Kurser

Forskarutbildningskurser på IBL

Forskarutbildningskurser i i naturvetenskapernas och teknikens didaktik

Forskarutbildningskurser vid Pedagogiskt arbete, ISV

Seminarier

Forskarseminarier vuxenpedagogik och folkbildning (IBL)

Ämnesdidaktiska seminarier (MAI)

Tillgodoräknande

Om den sökande med godkänt resultat gått igenom en del av forskarutbildning vid annat universitet/högskola har denne möjlighet att få tillgodoräkna sig poäng. Det är alltid det mottagande universitet/högskola (dvs LiU) som gör värderingen och beslutar till vilken poängnivå tillgodoräknandet får ske. Den sökande har även rätt att tillgodoräkna sig relevant utbildning vid en utländsk läroanstalt. Tillgodoräknande kan endast göras om prestationerna inte ingår som behörighetskrav för forskarutbildningen.

Avhandling och uppsats

Doktorsavhandling

Doktorsavhandlingen utformas antingen som ett enhetligt sammanhängande verk (monografi) eller som en sammanfattning av vetenskapliga uppsatser som doktoranden har författat ensam eller gemensamt med andra personer (sammanläggningsavhandling). Doktorsavhandlingen ska skrivas på svenska, danska, norska, engelska, franska eller tyska. Till doktorsavhandlingen fogas ett kortfattat engelskspråkigt och svenskt referat (= abstract), även kallat spikblad. Vad gäller sammanläggningsavhandlingar ska dessa bestå av sammanfattning och samtliga särtryck.

Licentiatuppsats

För licentiatexamen fordras att den forskarstuderande dels blivit godkänd vid de prov som ingår i den delen av utbildningen, dels har fått en vetenskaplig uppsats godkänd som motsvarar minst 60 högskolepoäng. Det som beskrivs ovan för doktorsavhandlingens utformning och språk gäller även för licentiatuppsatsen. En del av forskarutbildningen för doktorsexamen, om minst 120 högskolepoäng, kan också avslutas med licentiatexamen.


Sidansvarig: helena.loborg@liu.se
Senast uppdaterad: Mon Oct 22 15:38:49 CEST 2018