Göm menyn

Testpilot ser möjligheterna med Lisam

Den nya interaktiva lärmiljön, Lisam, är inte enbart en ersättning till It’s learning. Det är en samverkansplattform som innehåller så mycket mer. Det menar en av projektets testpiloter, Elvar Theodorsson.

Elvar Theodorsson, Lisam-pilot- Uttrycket att ”den nya lärplattformen ersätter It’s learning” är olyckligt, menar Elvar Theodorsson. Det som nu växer fram i Lisam är snarare en modern samverkansplattform och har en mycket bredare användning. Jag tror knappt vi fattar hur mycket mer det går att göra i Lisam än i It’s learning.
Elvar Theodorsson är professor i neurokemi och undervisar på läkarlinjen, främst i klinisk kemi och vetenskapligt förhållningssätt. Han är också en av fem testpiloter i Lisam-projektet.
Några år innan Lisam startade, började Elvar att använda SharePoint för bland annat produktionsuppföljning, kursverktyg och dokumenthantering. SharePoint är en central del i Office 365 som Lisam är baserad på. Fördelen med Office i kombination med SharePoint är att det kan användas till att lagra data, bearbeta data och till att interagera, på samma sätt som i till exempel Facebook eller Twitter.

- Det finns många lärplattformar på marknaden, säger Elvar. Men de skapades för cirka 15 år sedan. Dagens studenter har helt andra krav, IT-mognaden har exploderat bara de senaste fem – sju åren.
Tillsammans med två studenter har Elvar specificerat funktionaliteten i en modul för frågor och svar i Lisam, något som nu programmerats och använts en termin på Läkarpogrammets termin 5. En student ställer en fråga till lärare som svarar och alla kan se svaret, kommentera det, ställa följdfrågor, etc. Dessutom sparas alla frågor och svar i en sökbar databas och kan komma till nytta under kommande terminer.
- Hade vi mailat hade bara en student sett svaret, säger Elvar. Samma typ av frågor återkommer ju ofta. En annan student kan också svara på frågan. Det blir ett forum för lärande där både studenter och lärare interagerar.

Enligt Elvar har alltså Lisam möjligheter vi bara börjat nosa på. Man behöver inte programmera för att få funktionalitet. Det viktigaste är att enas om arbetsformerna, administrativa och organisatoriska frågor. Tekniken är inte längre ett hinder.
- Utmaningen nu är inte datatekniken, utmaningen nu är att, tillsammans med studenterna, utveckla innehållet och mervärdet av Lisam för lärandet.
Ett innehåll som Elvar gärna vill ta in i Lisam är den individuella elektroniska tidsplaneringen/kalendern både för studenter och lärare. Tekniskt sett finns knappast några hinder, och det skulle vara enormt tidsbesparande, menar han.
- Man skulle då kunna göra sin tids- och lokalplaneringen i början av terminen. Alla studenter kan se den. Blir det några förändringar av tider eller lokaler ser alla det samtidigt i sina kalendrar och man behöver inte maila ut ändringar. Jag får ofta ett 70- tal mejl mail om dagen, många med utropstecken. Det är väldigt lätt att man missar något, även i tidsplaneringen.

Även om Elvar är en övertygad entusiast, vet han att det finns ett visst motstånd mot Lisam. Många lärare menar till exempel att det skulle vara svårt att hinna med att kommunicera med alla sina studenter.
- Att kommunicera med studenter är kärnan i lärarrollen och det man har betalt för, menar Elvar. Studenterna idag interagerar helt annorlunda än tidigare. Och vi måste vara där studenterna är – i cyberspace.
Dock tänker inte Elvar bli någon Lisam-predikant.
- Det är folk allergiska mot. Jag använder studenterna. Genom att införa Lisam under en termin kommer studenterna att kräva att få ha det även kommande terminer.
Elvar tycker till och med att universitetet borde betala äldre studenter för att lära lärare och studenter mer om Lisam.

Men finns det ändå inget som inte är bra med Lisam?
- Det jag hört från studenterna är att de tycker det tar lite för många sekunder innan alla funktioner i Lisam öppnas. Det har också varit svårt att logga in eftersom inloggningsförfarandet har ändrats under resans gång. Men det problemet är avhjälpt nu. Dessutom har en student som använder webbläsaren Google Chrome haft problem med att få full funktionalitet.

Med Lisam sparar också universitetet pengar, menar Elvar, i och med att man köper en tjänst som redan finns.
- För många andra projekt krävs både servrar och en massa programmerare som sitter och programmerar. Här är mycket funktionalitet färdig från början och man väljer i huvudsak de funktioner LiU vill använda. Skulle man dessutom få in tids- och lokalplaneringen i Lisam skulle också det spara mycket tid, och tid är ju pengar.
- Vi har ju bara precis börjat arbeta med Lisam, fortsätter Elvar. Hittills tycker jag det varit lite för lite verkstad. Men det är ingen mening med att starta massa nya grejer innan de nuvarande funktionerna sitter ordentligt. Jag tror det kan ta upp till fem år innan Lisam har fått fullt genomslag inom LiU och studenter och lärare har enats om hur de vill använda det. Jag vill vara med och genom dialog och spännande exempel bidra till att universitetet kommer dit.

 

Läs också: Projekt Lisam - så här långt har vi kommit

 


Elisabet Wahrby 2013-05-30



Sidansvarig: elisabet.wahrby@liu.se
Senast uppdaterad: 2013-06-20