Göm menyn

Anvisningar och riktlinjer för kursplaner

Handläggningsrutiner

Språk

Beslut om fastställande

Sista fastställningsdatum

Flödesschema från kursplaneförslag till beslutad kursplan

Arkivering av kursplaner

Klassificering av kursplaner

Kursplanernas utformning

Kontaktuppgifter kursplaneförfattare

Kurskod

Kursens titel

Kurskategori

Gäller från termin

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

Särskild information

Förkunskapskrav

Mål (lärandemål)

Kursinnehåll

Undervisning/Arbetsformer

Examination

Betygsskala

Kurslitteratur

Övrig information

Ämnesområde

Utbildningsområde 

Institution

Handläggningsrutiner

Språk

Språket i offentlig verksamhet ska vara svenska enligt språklagen. Kursplanen ska även översättas till engelska av kursplaneförfattaren efter att den svenska versionen av kursplanen är beslutad i Utbildningsnämnden. Till hjälp för översättning av begrepp till engelska, se vidare ordlista på Universitets- och högskolerådets hemsida.

Beslut om fastställande

Beslut om fastställande och revision av kursplan beslutas av utbildningsnämnden.

Beslut om ändringar av redaktionell art eller mindre betydelse av tidigare fastställd kursplan beslutas av programutskott (programkursplan)/institutionsstyrelse (fristående kurs). Med redaktionell art menas förändringar av layout samt rättning av stavfel och grammatiska fel som inte förändrar innehållet.

Sista fastställningsdatum

För kurser som startar på höstterminen ska beslut om fastställande/revidering vara dokumenterat i kursplanedatabasen senast 15 mars samma år. För kurser som startar på vårterminen ska beslut om fastställande/revidering vara dokumenterat i kursplanedatabasen senast 15 september året innan.

Flödesschema från kursplaneförslag till beslutad kursplan

  1. Kursplaneförfattaren skriver förslaget med hjälp av Word-mallen som finns på kursplanekommitténs hemsida.
  2. Kursplaneförfattaren skickar förslaget och försättsbladet till ordföranden i kursplanekommittén senast två veckor före utsatt sammanträdesdatum.
  3. Sekreteraren lägger upp kursplanen på en samarbetsyta på Lisam dit kursplaneförfattaren bjuds in. Här lämnar kursplanekommittén synpunkter på kursplanen.
  4. En vecka före sammanträdesdatum får kursplaneförfattaren tillgång till kursplanen på Lisam för att åtgärda eventuella kommentarer.
  5. Kursplaneförfattaren har möjlighet att delta vid kursplanekommitténs sammanträde. I annat fall sker återkoppling via mail eller telefon. Efter genomförda åtgärder skickas dokumentet åter till ordföranden i kursplanekommittén för granskning.
  6. När ordföranden i kursplanekommittén ger besked att kursplanen är klar skickas den vidare till utbildningsnämndens sekreterare för fortsatt handläggning.
  7. Beslut om kursplan tas i utbildningsnämnden.
  8. Studentenheten tillser att kursplanen erhåller kurskod och att kursplanen läggs in i utbildningsdatabasen.
  9. Fakultetskansliet skickar kopia av fastställt beslut till berörd kursplaneförfattare, programansvarig, prefekt/proprefekt, samt berörda på fakultetskansliet/studentenheten för vidare hantering och publicering.
  10. Kursplaneförfattaren översätter beslutad kursplan till engelska. Översatt kursplan skickas sedan till utbildningsnämndens sekreterare.

Arkivering av kursplaner

Arkivering av kursplaner sker i samband med att protokollet från Utbildningsnämndens sammanträde skickas till registrator för arkivering.

Klassificering av kursplaner

Klassificeringen av kursen sker efter kursplanen har beslutats i Utbildningsnämnden. Rektor fastställer klassificeringen av nya kurser två gånger per år. Om Medfaks beslutsförslag ändras läggs ändring av klassificeringen in i kursdatabasen och Ladok av fakultetssamordnare. Rektors beslut om kursklassificering skickas till programansvarig, prefekt samt proprefekt.

Kursplanernas utformning

Kontaktuppgifter kursplaneförfattare

Fyll i de kontaktuppgifter som efterfrågas i mallen samt det försättsblad som finns på hemsidan där du hittar mallen.

Kurskod

Kurskoden identifierar till vilket program eller vilken kurstyp respektive kursplan hör. Först när kursplanen är beslutad ges den en kurskod av fakultetskansliet.

Kursens titel

Kursens benämning ska skrivas både på svenska och engelska. Ladok har en begränsning på 120 tecken som inte går att överskrida. Benämningen får inte innehålla förkortningar och specialtecken.

Kurskategori

Kursplaneförfattaren väljer den mall som gäller för aktuell kursplan; programkurs (inklusive valbar kurs)/fristående kurs (inklusive uppdragskurs).

  • Programkurs: Ingår som en obligatorisk kurs i ett utbildningsprogram
  • Valbar kurs: Ingår som en valbar kurs i ett utbildningsprogram
  • Fristående kurs: Kurs som inte ingår i ett utbildningsprogram. Student söker och antas till en kurs i taget och kan på så sätt läsa ett enskilt ämne, eller forma en unik utbildning utifrån kraven på den examen som studenten vill uppnå.
  • Uppdragskurs/Uppdragsutbildning innebär att någon beställer en kurs/utbildning av en högskola eller ett universitet. Det kan exempelvis röra sig om ett företag som beställer en kurs för sina anställda. Detta är en utbildningsform vid sidan om den ordinarie högskoleutbildningen. Högskolelagen och högskoleförordningen gäller därför inte. Universitet och högskolor får bedriva uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Uppdragsutbildningarna bygger på att ett avtal sluts mellan uppdragsgivaren och universitetet eller högskolan. Universitetet eller högskolan får ge betyg och examens- eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå. Detta förutsatt att samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på motsvarande högskoleutbildning. Se vidare Linköpings universitets regelsamling.

Gäller från termin

Fyll i den termin som kursen är tänkt att gälla från.

Huvudområde

Beslut och klassning i huvudområde bör ske i samråd med ämnesansvarig. Ett huvudområde är det avgränsade kunskapsområde som en student, i sin generella examen, huvudsakligen fördjupar sig inom. Endast huvudområden fastställda enligt bifogad lista skrivs in här, se vidare Linköpings universitets regelsamling, Examina.

En kurs kan vara relevant för flera huvudområden, men ett huvudsakligt huvudområde anges. Om kursen inte anses vara relevant för något huvudområde lämnas fältet för huvudområde blank. Detta innebär att kursen klassas som Ej definierat huvudområde.

Utbildningsnivå

Beroende på var i utbildningssystemet kursen ska användas placeras den på grundnivå eller på avancerad nivå. Kursplaneförfattaren ger förslag på nivå.

Fördjupningsnivå

Ange om kursen är på grund eller avancerad nivå.

Kursen ges för

För vem är kursen tänkt att ges för, t.ex. programstudenter i xx-programmet.

Särskild information

Här anges exempelvis om det finns kostsamma moment för studenten i kursen samt om studiegrupper på annan ort kan förekomma.

Förkunskapskrav

Ange de förkunskaper utöver grundläggande behörighet som krävs för att vara behörig att antas till kursen. För tillträde till ett programs kurser på första terminen ska samma krav anges som för tillträde till programmet. Kontakta antagningsenheten vid frågor.

Finns det för programkurs krav i utbildningsplanen om tillträde till högre termin ska även detta skrivas in i kursplanen.

Mål (lärandemål)

Lärandemålen ska utformas med hänsyn till kursens relation till föregående och efterföljande kurser och i relation till de allmänna målen för examen i Högskolelagen (1992: 1434), samt till målen för yrkesexamen eller generell examen enligt Högskoleförordningen (1993:100, bilaga 2, Examensordning), se vidare Universitetskanslersämbetets hemsida.

Kursens mål ska uttryckas i termer av förväntade studieresultat utifrån de tre kunskapsformerna; Kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

Målen ska vara preciserade och uttrycka progression (ökad svårighet och komplexitet, dvs. grad av fördjupning inom och mellan nivåer). Med progression avses såväl ämnesspecifika som generiska kunskaper. Se Dublindeskriptionerna för lärandemål på respektive nivå. För att beskriva kvalitativ progression kan Blooms taxonomi eller SOLO-taxonomin användas.

Målen måste uttryckas så att de blir möjliga att förstå för studenter, lärare och andra intressenter, t.ex. arbetsgivare. De ska kunna vara utgångspunkt för kurs- och utbildningsplanering, examination och uppföljning samt kvalitetssäkring. Undvik att skriva alltför abstrakta eller alltför detaljerade lärandemål. Kontrollera att innehåll och lärandemål överensstämmer med varandra så att constructive alignment uppnås (”röd tråd”). Ett väl konstruerat lärandemål innefattar vanligen;

  • Ett verb som anger vad studenten ska kunna vid kursens slut (exempelvis redogör för, analysera, konstruera, värdera, utföra - se vidare i taxonomierna)
  • Ett eller flera ord som beskriver området som studenten ska kunna arbeta med (exempelvis teorier om lärande, en behandling etc)
  • Ett eller flera ord om kvaliteten i det som studenten förväntas kunna eller göra (exempelvis självständigt, utförligt, översiktligt).

Formuleringen ska tydligt ange att det är studenten som är den aktiva parten, ”Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:”

Överväg i alla kurser hur och i vilka sammanhang kunskaper om etik, genus, sexualitet, kultur, etnicitet, ålder, mångfaldsperspektiv, likabehandling och hållbar utveckling är relevant att inkludera i exempelvis mål om värderingsförmåga och förhållningssätt.

Kursinnehåll

Det huvudsakliga ämnesinnehållet skrivs fram med överensstämmelse med lärandemålen och med tydlig koppling till den föreslagna klassningen så att aktuellt perspektiv (medicin, vård etc) framkommer. Ange även andel (hp) verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och andel (hp) inom huvudområdet.

Undervisning/Arbetsformer

Efter den generella texten i mallen bör texten kompletteras med en kursspecifik beskrivning av de arbetsformer som ska användas. Arbetsformerna ska vara anpassade till de förväntade studieresultaten.

Examination

Utifrån lärandemålen väljs lämpliga examinationsformer där studenten ska visa att hon/han har nått lärandemålen. Det ska gå att bedöma när målen är uppfyllda, och studenterna ska själva kunna utvärdera om de uppnått dem eller inte.

Av kursplanen ska det tydligt framgå vilken eller vilka examinationsformer som används för bedömning av uppnådda lärandemål. Obligatoriska moment där det sker någon typ av bedömning är en examination (t.ex. basgruppsarbete, muntlig redovisning vid seminarium, laborationer).

Vidare bör anges om examinationsformen är muntlig och/eller skriftlig samt sker individuellt eller i grupp och hur förnyad examination vid frånvaro ska genomföras.

Ange eventuell begränsning i antalet prov-, och VFU-tillfällen.

Bedömningskriterier ska inte skrivas in i kursplanen utan i kursens studiehandledning. Studenterna ska få information om kriterierna vid kursstart.

Vid frånvaro från hela eller delar av de obligatoriska momenten där det sker någon typ av bedömning ska omfattningen på ersättningsuppgiften beskrivas i studiehandledning.

Exempel på examinationsformer är:

  •      basgruppsarbete
  •      hemtentamen
  •      inlämningsuppgift
  •      laboration
  •      muntlig eller skriftlig redovisning
  •      muntlig tentamen
  •      salsskrivning eller skriftlig tentamen
  •      seminarium
  •      självständigt arbete
  •      verksamhetsförlagd utbildning

 

se vidare Linköpings universitets regelsamling, Examination.

Betygsskala

Betygsskalan för kursen ska anges. För betyg på internationella kurser kan ECTS-betygssystemet användas. Vid fastställande av kursplan framgår om respektive kurs använder ECTS-betyg eller inte (Dnr LiU-2012-0093).

Kurslitteratur

Vem som fastställer litteraturlistan ska anges; För programkurs anges programutskott, för fristående kurs anges institutionsstyrelse. Obligatorisk kurslitteratur finns ej.

Övrig information

Tillägg utöver den fasta texten kan exempelvis göras utifrån kursens innehåll. Om en kurs normalt sett har undervisningsspråket svenska, men delar av kursen ges på engelska bör här stå; ”Undervisning på engelska kan förekomma.”

Ämnesområde

Varje kurs på grundnivå och avancerad nivå tillhör en ämnesgrupp. Klassificering görs i ämnesgrupp utifrån en sammanställd förteckning. Se vidare Universitetskanslersämbetets hemsida

Utbildningsområde

Förslag på klassificering utifrån utbildnings- och kursinnehållet skrivs in här. Ange här något av följande kursklassificeringsförslag; Farmaceutiskt område (FA), Medicinsk område (ME), Naturvetenskapligt område (NA), Tekniskt område (TE), Vårdvetenskapligt område (VÅ) och Samhällsvetenskapligt område (SA).

Institution

Ange den institution som kursen ges vid. Detta gäller både för programkurser och fristående kurser.


Sidansvarig: anita.larsson@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-10-28