Göm menyn

Enzym bakom aptitförlust vid sjukdom

Anna Nilsson har studerat mekanismer som gör att vi tappar aptiten när vi blir sjuka. Aptitlöshet, feber och andra inflammationssymptom har länge ansetts ha samma bakomliggande signalvägar, men i sin doktorsavhandling ser hon att de till stor del signaleras till hjärnan på olika sätt.

När vi blir sjuka upplever vi en rad symtom, som ökad trötthet, feber, känslighet och aptitförlust. De orsakas av mikrobangrepp på kroppen som ibland tar sig förbi våra försvarsbarriärer. Mikroberna bär på molekyler som känns igen av vårt immunförsvar. Cellerna skickar ut egna molekyler, så kallade cytokiner och kemokiner, som kan aktivera ytterligare delar av immunförsvaret, så att en effektiv bekämpning av mikroberna kan ske.

– Dessa molekyler påverkar inte bara immunförsvaret utan även hjärnan. De flesta symtom som man upplever när man är sjuk förmedlas av hjärnan, säger Anna Nilsson.

Hennes resultat visar att aptitförlusten som uppkommer vid en infektion inte alls är lika beroende av ett specifikt prostaglandin, prostaglandin E2, som man tidigare trott.

– Däremot verkar en viktig faktor för att utveckla aptitförlust både vid akut- och kronisk sjukdom vara MyD88-signallering i kroppens immunceller, säger Anna Nilsson.

MyD88 är ett protein som aktiveras när mikrobiella molekyler binder in till receptorer på kroppens egna celler, och som aktiverar gener som kodar för proteiner som är av stor betydelse för kroppens immunsystem.

Enzymet COX-2 aktiveras

Avhandlingen visar också att den aptitförlust som orsakas av akuta tillstånd, såsom influensa, till stor del beror av aktivering av enzymet COX-2, vilket redan är känt.

– Vårt mål var att kunna visa i vilken celltyp som COX-2 aktiveras i, men i nuläget kan vi bara visa på vilka celltyper det inte är. Vi har testat att hämma aktiveringen av COX-2 i nervceller, i celler i kärlväggen av blod-hjärnbarriären samt i celler från immunförsvaret (myeloida celler), men ingen av celltyperna visade sig vara enskilt inblandad, säger Anna Nilsson.

Resultaten visar också att COX-1, som annars betraktas som ett av enzymen som inte påverkas av inflammation, är av betydelse för igångsättningen av aptitförlusten hos tumörbärande möss.

Att kartlägga hur dessa signalvägar fungerar och hur de skiljer sig för de olika sjukdomssymptomen är av stor vikt för utvecklingen av nya läkemedel. Dagens receptfria anti-inflammatoriska läkemedel är visserligen effektiva, men påverkar många av kroppens homeostatiska processer vilket ofta ger biverkningar.


Anna Nilsson lade fram avhandlingen Mechanisms behind illness-induced anorexia vid Linköpings universitet, CSAN och IKE den 9 december 2016.


2017-01-18




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-06-20