Göm menyn

Fördubbla investeringarna i medicinsk forskning

Det krävs strukturella förändringar och nya satsningar för att förbättra hälsan och bromsa kostnadsökningarna inom vården. Sverige måste agera kraftfullt om vi ska kunna återta en tätposition inom medicinsk forskning och få ut mer av varje forskningskrona. Det skriver 29 aktörer, däribland Johan Dabrosin Söderholm, dekanus vid Medicinska fakulteten,  i ett gemensamt manifest inför regeringens kommande forskningsproposition.

Sverige har en hög ekonomisk tillväxt. Samtidigt kommer vårdkostnaderna att öka kraftigt under kommande år. De ökande kostnaderna beror bland annat på att befolkningen blir äldre, samtidigt som allt fler får kroniska sjukdomar. Över 80 procent av vårdkostnaderna beräknas vara relaterade till sådana sjukdomar.   

För att förbättra hälsan och ha kontroll på kostnaderna måste vi både förebygga sjukdomar på ett bättre sätt och använda forskning och nya metoder för att få bättre behandlingsresultat.
 

Många länder satsar nu stort på medicinsk forskning och innovation för att öka hälsan i sina länder, men också för att locka till sig företagsinvesteringar, arbetstillfällen och öka skatte- och exportintäkterna. Studier visar att investeringarna lönar sig. Till exempel matchas en ökning med 1 dollar i statens investeringar i medicinsk grundforskning med privata investeringar i forskning och utveckling (FoU) motsvarande 8,38 dollar inom åtta år.

Mot denna bakgrund är det mycket allvarligt att Sverige riskerar att tappa sin position som en stark forskningsnation. Enligt ny statistik från EU-kommissionen minskade Sveriges totala investeringar i FoU från 3,30 till 3,16 procent av BNP mellan 2013 och 2014. Sverige har, sedan år 2000, haft den tredje lägsta tillväxttakten för FoU i relation till BNP bland samtliga 28 EU-länder. Vi kommer allt längre bort från Sveriges officiella mål om att öka FoU-andelen till 4 procent av BNP år 2020.
 

Den främsta förklaringen till att Sverige sackar efter är att företagen flyttar sin FoU till andra länder. För att öka Sveriges konkurrenskraft och samtidigt möta den stora samhällsutmaningen med ökande vårdkostnader vore det lämpligt att på sikt fördubbla de offentliga investeringarna i medicinsk forskning till att motsvara 4 öre per vårdkrona.

Men det räcker inte att öka resurserna. Det är också nödvändigt med strukturförändringar för att Sverige ska få ut mer av varje forskningskrona. I Agenda för hälsa och välstånd samverkar aktörer från alla delar av life science-systemet för att skapa bättre förutsättningar för forskning och innovation för att öka hälsan och välståndet i Sverige. Våra förslag är i korthet:

  • För att skapa en excellent forskning och utbildning vill vi förändra strukturen och underlaget för statens stöd till forskning vid lärosäten och justera meriteringssystemet. För den medicinska forskningen som bedrivs nära patienten, s k klinisk forskning, behövs tydliga karriärtjänster.

 

  • För att få en kvalitetsdriven vård med patienten i fokus vill vi ha en bättre utvärdering av behandling, utbildning och forskning, där etik och patientsäkerhet är centralt. Vi vill införa ackreditering av universitetssjukvård, få en särskild fond för introduktion av innovativa metoder samt utveckla och harmonisera vårdens ersättningssystem. Det behövs också en nationell struktur som underlättar insamling, användning och delning av data och prover för att förbättra hälsa.
     
  • För att få ett internationellt konkurrenskraftigt näringslivsklimat vill vi ha en skattepolitik som stimulerar forskning och utveckling i företag, skapa specialiserade forsknings- och behandlingscentra, säkerställa tillgång till kapital för små växande företag och stärka innovationsupphandlingen.

 

Nu presenterar vi ett manifest där vi beskriver hur våra organisationer är redo att ta ansvar för de delar av förslagen som vi själva kan förändra. Nu hoppas vi att regeringen tar sitt ansvar för de delar som kräver politiska beslut. Hösten 2016 läggs en 10-årig proposition för högre utbildning, forskning och innovation fram. Det är ett ypperligt tillfälle för den satsning som Sverige behöver, både finansiellt och strukturellt. Vi förväntar oss att se:

  • Starka och långsiktiga satsningar på utbildning och forskning som ger ett stort utrymme för nyfikenhet, driv, vetenskaplighet och excellens.
  • Bättre förutsättningar för ökat samspel mellan akademi, vård, företag och befolkningen, som ger attraktiva forskningsmiljöer och en hälso- och sjukvård i framkant.
  • En satsning på digitalisering som ger en unik nationell plattform för forskning och kvalitetsutveckling inom hälsa.

 

Tillsammans kan vi göra Sverige till ett föregångsland inom hälso- och sjukvård, en global nyckelaktör som attraherar högkvalificerad kompetens och som blir och en magnet för life science-investeringar. Vi har ingen tid att förlora, vare sig man ser till patienterna, vårdkostnaderna eller vårt gemensamma välstånd.

Debattartikeln har publicerats i Dagens Samhälle, där kan du även diskutera artikeln

 

Läs Forska!Sveriges inspel till FoI-propositionen (pdf).

 

Anna Nilsson Vindefjärd, Generalsekreterare Forska!Sverige

Sune Larsson, FoU-direktör Akademiska sjukhuset Uppsala

Ulrica Sehlstedt, Partner Arthur D. Little

Maritha Sedvallsson, Förbundsordförande Astma- och Allergiförbundet

Karin Meyer, VD Apotekarsocieteten

Gunnar Németh, Vice styrelseordförande Capio

Thomas Magnusson, Ordförande Diabetesorganisationen i Sverige

Kristina Sparreljung, Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden

Lars Johansson, VD Janssen

Krister Björkegren, Landstingsdirektör Landstinget i Kalmar

Anders Blanck, VD LIF – de forskande läkemedelsföretagen

Johan Dabrosin Söderholm, Dekanus Medicinska fakulteten, Linköpings universitet

Gunilla Westergren-Thorsson, Dekanus Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Jacob Tellgren, VD MSD

Ivar de la Cruz, Ordförande Naturvetarna

Katarina Johansson, Ordförande Nätverket mot cancer

Malin Parkler, VD Pfizer

Gunnar Ahlberg, Affärsutvecklingschef, Praktikertjänst 

Peter Asplund, VD Quintiles

Beryl Svanberg, tf Ordförande Reumatikerförbundet

Inger Ros, Ordförande Riksförbundet HjärtLung

Jan Forslid, Överläkare, Medicinska staben, Stockholms läns landsting

Kerstin Nilsson, Ordförande Svenska Läkaresällskapet

Ulrika Lindstrand, Förste vice förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Heidi Stensmyren, Ordförande Sveriges läkarförbund

Lena Gustafsson, Rektor Umeå universitet

Klas Kärre, Ordförande Cancerfondens forskningsnämnd

Marie Aaabö, VD Medtronic Sverige

Anders Sylvan, Landstingsdirektör, Västerbottens läns landsting


2016-03-10




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-10-09