Göm menyn

Kan en ohälsosam livsstil ärvas?

Anita Öst forskar inom det snabbt växande området epigenetik. Nu söker hon svaret på hur livsstil och andra förvärvade egenskaper kan ärvas i generationer.  Hon är en av tre forskare vid LiU som utses till Wallenberg Academy Fellows.

Anita ÖstKungliga Vetenskapsakademien utser lovande svenska forskare till Academy Fellows. Programmet finansieras av Knut & Alice Wallenbergs stiftelse och innebär medel för fem års forskning och deltagande i ett ledarskapsprogram.
Tidigare har man trott att förvärvade egenskaper inte kan gå i arv. Men epigenetiken vänder upp och ner på det. Epigenetiska mekanismer ger instruktioner om hur generna ska användas. Såväl generna som epigenetiken är ärftlig, men medan generna är tämligen stabila från generation till generation så är de epigenetiska mekanismerna mer känsliga för förändringar i omgivningen.

Anita Öst publicerade nyligen resultat som visar att den mängd socker som hannar av bananfluga äter innan de parar sig, påverkar fetthalten hos avkommorna.  Att denna kostinformation kunde ärvas var beroende på den process som kallas epigenetik.
–   Om pappan äter mycket socker blir han fet och får också något fetare söner. Det beror på epigenetiska minnen som kan skapas i cellerna mycket tidigt i utvecklingen, i detta fall antagligen redan vid befruktningstillfället, säger Anita Öst, medicinsk biolog och doktor i cellbiologi.

Hon har valt att studera hur just pappans val av kost påverkar nästa generation, eftersom den ärftliga informationen då måste bäras i spermierna eller sädesvätskan. Bananflugepapporna var inte feta från början utan blev det när kosten ändrades. Förändringen gav sedan ett livslångt avtryck i deras söners DNA-organisation, ätbeteende och fetma.
–  Miljön spelar såklart också in. Vi blir ett resultat av arv och miljö. Det vi nu ser är att också föräldrarnas miljö påverkar barnens egenskaper, säger Anita Öst.

Nu går hon vidare för att på detaljnivå förklara hur livsstilen och andra förvärvade egenskaper kan ärvas i generationer.
Fördelen med att studera bananflugor är att de har gener som påminner om våra egna, och dessutom har snabba generationsväxlingar. En bananfluga kan bli förälder redan efter en dag.
– För att kunna säga hur vi överför epigenetiska minnen i nedstigande led krävs studier på många generationer. Detta skulle ta för lång tid på människor.
Den nya kunskapen väcker hopp om att nya läkemedel mot fetma ska kunna tas fram. Det skulle betyda mycket. Välfärdssjukdomar är en ökande sjukdomsgrupp, som allt fler behöver behandling för.

Bananflugor

 

FOTO: STAFFAN GUSTAVSSON 


Susanne B Karlsson 2015-12-07




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-06-20