Göm menyn

Gifta paret disputerar samtidigt

Pontus och Hanna Henriksson disputerar med bara en dags mellanrum. Båda är utbildade dietister och doktorerar med avhandlingar som berör ämnet barnfetma.
– Barnfetma är ett spännande forskningsområde. Det som händer tidigt i livet kan ha stor betydelse för hälsa och risk för fetma senare i livet, säger Hanna och Pontus Henriksson.

Pontus och Hanna Henriksson

Paret träffades under doktorandtiden och båda är doktorander på samma avdelning.  Hanna antogs som doktorand vid Linköpings universitet 2008 och Pontus 2009. Under doktorandtiden har de hunnit få två barn, som nu är två och fyra år.  Makarna är överens om att det fungerat bra att jobba nära varandra.
–  Vi jobbar med olika projekt så vi jobbar inte direkt ihop, utan mer sida vid sida. Fördelen är att man kan ge feedback och hjälpas åt, säger Pontus.
–  Vi har haft god nytta av varandra och har också fått en stor förståelse för den andres jobb, säger Hanna. Jag har bara sett fördelar.
En del i att det har fungerat så bra kan vara att de delat på ansvaret för familjen, de delar lika på både föräldraledighet och VAB.
 

I höst ska familjen vidare mot nya äventyr. Pontus har fått ett post-doc stipendium från Henning och Johan Throne-Holsts stiftelse för att bedriva forskning i Granada i Spanien under 1,5 år.  Hanna har även kontakt med en forskargrupp i Granada för framtida post-doc.
–  Men vi kommer gärna tillbaka till Linköping. Vi trivs på Linköpings universitet och vi trivs bra med staden. Både staden och universitetet är lagom stora, säger Hanna.
Båda har siktet inställt på en karriär som forskare. Forskare inom deras område behövs, fetman sprider sig i hela världen. Många av de som lider svårast av fetma i vuxen ålder har  varit överviktiga och feta som barn. Paret Henriksson vill arbeta för att förhindra barnfetma, både förebyggande och behandlande. De studerar mekanismerna innan fetman uppstår – går den att förhindra?
–  Bästa behandlingen mot fetma är att aldrig bli fet. Forskningen  visar hur svårt det är att behandla fetma, säger Hanna. Vi försöker förklara vad det är som gör att barn blir feta.


Pontus Henriksson har i sin forskning unika data, han är först i världen med att mäta kroppssammansättningen hos föräldrar och deras  spädbarn för att sedan följa dem under flera år. Han skulle vilja fortsätta studien och följa deltagarna till vuxen ålder. Kroppssammansättning under spädbarnstiden kan ha betydelse för hälsan senare i livet och för risken att utveckla fetma under barndomen.
– Vad betyder det om man är fet redan när man föds? Vi undersöker om det är bra med mycket eller lite fett när man föds.

Body pod och pea pod
Kroppssammansättningen på barn med en så kallad helkroppspletysmografi, Pea Pod för spädbarn och Bod Pod för större barn och vuxna.

Pontus har mätt kroppssammansättningen på barn med så kallad helkroppspletysmografi, en maskin som gör det möjligt att mäta kroppssammansättningen hos spädbarn (Pea Pod) och vuxna (Bod Pod) på ett snabbt och tillförlitligt sätt.  BMI som mått fungerar mycket dåligt på barn.
– Deltagarna i studien är väldigt positiva till att delta, berättar Pontus.  85 % av alla deltagare har fortsatt, och de flesta bortfall beror på flytt eller liknande omständigheter.
Pontus forskning visar att mödrar som hade mycket fett fick döttrar som var fetare, men det påverkade inte sönerna. Detsamma gällde om mamman hade insulinresistens, det påverkade döttrarna, men inte sönerna.
– Vi vet inte varför sönerna inte påverkas, men vi vill gärna fortsätta vår forskning för att ta reda på det. Vi kan se biologiska skillnader mellan könen redan från födseln, berättar Pontus

Finns det ett samband mellan fysisk aktivitet och kroppssammansättningen redan under småbarnsåren? Det söker Hanna Henriksson svar på i sin forskning. Sambandet är tidigare belagt hos vuxna, men att det går att se ett samband redan vid 1,5 år med tillförlitlig metodik är helt nytt. Hanna har undersökt barnen vid 1,5 och 3 års ålder.
– Min forskning visar att det kan vara negativt att vara fet vid 1,5 års ålder, för det innebär att barnet rör sig mindre. Det finns ett samband mellan fettprocenten i kroppen och hur mycket barn rör på sig.
Vid tre års ålder visade det sig att det var muskelmassan som avgjorde hur mycket barnen rörde på sig.
– Ju mer muskler treåringen har desto mer rör sig barnet. Men det vi inte vet är om det är så att man rör på sig mer för att man har mer muskler och mindre fett eller om det är så att man har mindre muskler och mer fett för att man inte rör på sig. Vad är hönan och vad är ägget?
–  Det är oroväckande att barn idag är fetare än tidigare – men vad betyder det? Blir de feta vuxna? Det vill vi ta reda på, avslutar Hanna.

 

Råd till föräldrar

Paret Henriksson är inte bara forskare inom barnfetma utan även dietister. Här är några av deras råd kring barn och mat.

  •     Generellt sett äter barn för mycket av livsmedel som är näringsfattiga. 25 % av energin  som den genomsnittliga fyraåringen äter är tomma kalorier såsom godis, läsk, kakor, snacks etc. Begränsa tomma kalorier och ersätt med frukt och grönt.
  •     Aktivera barnet fysiskt genom lek.
  •     Låt barnet vara delaktigt i matlagningen.
  •     Begränsa intaget av söta drycker – det gäller även juice.
  •     Låt barnet bestämma hur mycket det vill äta. Generellt ska du som förälder ska du inte lägga dig i hur mycket barnet äter av mat, däremot bör du begränsa intag av sötsaker och snacks.

 

Hanna Henriksson disputerar 1 juni 2015 med avhandlingen  ”Development of body composition and its relationship with physical activity in healthy Swedish children : A longitudinal study until 4.5 years of age including evaluation of methods to assess physical activity and energy intake”

Pontus Henriksson disputerar 2 juni 2015 med avhandlingen  ”Body composition of parents and their infants : methodological, anthropometric, metabolic and genetic studies”.
 

 

Bilder på Pea Pod och Bod Pod från COSMED

Foto: Susanne B Karlsson


Susanne B Karlsson 2015-05-28




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-10-09