Göm menyn

Ingen teknik utan pedagogik på Clinicum

Samuel Edelbring är ny akademisk föreståndare för Clinicum vid Hälsouniversitet. Det är en nyinrättad tjänst med uppdraget att utveckla den pedagogiska verksamheten.
- Vi ska anamma ny teknik, men göra det i en pedagogisk inramning för att inkassera vinsterna med tekniken, säger Samuel Edelbring.

Samuel EdelbringFärdighetsträning och simulering är en naturlig del på Hälsouniversitetets utbildningar. Navet för detta är Clinicum. Samuel Edelbring är nyanställd lektor i medicinsk pedagogik och akademisk föreståndare för Clinicum.
– Jag ska arbeta med att utveckla pedagogiken i våra profilområden: fullskalesimulering, praktisk färdighetsträning och labverksamhet, berättar han. Här arbetar vi i skärningspunkten mellan teori och praktik. I professionsutbildningarna finns en rörelse från teori till praktik med sikte på arbetslivet. På Clinicum intensifierar vi den processen.

Samuel Edelbring har ägnat sitt yrkesliv åt pedagogik. Han kommer från en tjänst som lärare och forskare i medicinsk pedagogik på KI. Forskargruppen på KI var pionjärer inom området virtuella patientfall. Han har fortsatt att följa utvecklingen inom området.
– Jag hoppas kunna prova fler spännande tekniktillämpningar tillsammans med lärare och studenter här på HU. Jag ska också fungera som ett bollplank för lärare och arbeta med att forskningsanknyta verksamheten. Ett uppdrag är också att synliggöra Clinicum, internt och externt.
Samuel Edelbring kommer även att fortsätta med forskning. Han forskar bland annat om attityder kring samverkan mellan olika yrkesgrupper i vården och användning av reflektion i erfarenhetsbaserat lärande.   

Men vad är det då som gör att simulering blir så verkligt?
– Det är en spännande fråga! I vissa lägen kan vi se hög inlevelse i simulerade situationer med hjälp av enkla materiella saker. I andra fall krävs mer verklighetstrogen inramning för att öka inlevelsen och stärka en lärandesituation. Häromdagen tog mina kollegor in träd och spelade upp fågelkvitter i en simuleringsövning. Lärandet på Clinicum är upplevelsebaserat och då görs ofta kopplingen till verklighetstrogenhet. I lärarkollegiet talar vi om funktionell trogenhet och den kan se olika ut beroende på studenters förkunskaper och lärsituationen.
Clinicum är som gjort för upplevelsebaserat lärande. Men upplevelsen behöver bearbetas genom reflektion och där behövs våra kunniga lärare. Det måste finnas en balans mellan den konkreta upplevelsen och reflektionen, upplevelsen omformas till kunskap genom bearbetning och reflektion. Detta synsätt ligger nära PBL som också är upplevelsebaserat, man får en personlig relation till kunskaperna.
En av Samuel Edelbrings målsättningar är att höja kvaliteten på de datorbaserade patientfallen i utbildningarna och att lyfta de pedagogiska frågorna i ett teknikorienterat område. Men vad sker för lärande utifrån ett studentperspektiv när vi använder teknik?
– Det är ibland svårt att se bortom skärmen – hur stöds lärprocessen på bästa sätt när vi använder teknik som hjälpmedel? Det finns många möjligheter med tekniken, men den kan också skymma det pedagogiska målet.

En av de saker som lockade Samuel Edelbring till Linköping är att pedagogiken står högt i kurs här.
– Det finns en hög grundkunskap i pedagogik bland lärarna här. Det är en stimulerande miljö att arbeta i och ämnet medicinsk pedagogik företräds här av en professor vilket ger nationell tyngd.
Pedagogik och teknik i samverkan är käpphästen. Samtidigt finns det en övertro att tekniken i sig löser pedagogiska problem.–  Tekniken gör något med oss – men vårt uppdrag är att se hur tekniken kan bidra till lärandet, och det kan den. Ibland ser man tekniken som en konkurrent till det mänskliga mötet, men jag ser det som att tekniken kan förbereda för och utveckla det mänskliga mötet. Det professionella mänskliga mötet är ju centralt i HU:s utbildningar och det tränas en hel del här på Clinicum.

Problembaserat lärande, PBL, är grundbulten i Hälsouniversitetets pedagogiska modell.
– Vi måste fortsätta utveckla PBL – den studentcentrerade metoden behöver ständigt anammas på nytt av lärare och personal för att inte stelna i ritualer. Grundvärdena behöver lyftas fram och kanske ta nya former, hur ska vi exempelvis förhålla oss till PBL vid distansundervisning? frågar sig Samuel Edelbring.
Distansundervisning är aktuellt för Hälsouniversitetet i specialistsjuksköterskeutbildningen, men även i läkarprogrammet när vi får en decentraliserad läkarutbildning.
– Jag känner både oro och optimism inför utvecklingen med distansutbildning. Det är fortsatt viktigt att bearbeta kunskap i små grupper, även vid distansundervisningen.
Både KI och Lund har nu satsat på MOOC (Massive Open Online Course), en avgiftsfri distanskurs som kan läsas av tusentals kursdeltagare till liten lärarinsats.
– Det finns mycket att lära av det. Men förhoppningen om att det skulle bli utbildning till alla har inte infriats, istället har det visat sig att det är personer från redan studiemotiverade miljöer som drar nytta av MOOC:arna.
Teknikutvecklingen är spännande, särskilt med simulatorer som SimMan, en datoriserad “docka” som kan programmeras för olika sjukdomstillstånd. Även den digitala tekniken med visualisering öppnar upp nya möjligheter.
–  Vi ska ha fler spännande prylar! Men pedagogiken måste också finnas med, avslutar Samuel Edelbring.

 

Läs mer om Samuel Edelbrings forskning

 


Susanne B Karlsson 2015-03-17




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-10-09