Göm menyn

Parkinsonlaboratoriet invigt

Ett nytt laboratorium med utrustning för att studera elektrisk aktivitet i hjärnan invigdes i dag på Campus US. Namnet är Parkinsonlaboratoriet, men utrustningen ska inte bara användas för forskning om Parkinsons sjukdom, utan även om till exempel Alzheimer, epilepsi och beroendesjukdomar. Satsningen är möjlig tack vare en stor privat donation.

Fredrik Elinder, professor och prodekan vid Medicinska fakulteten, berättade om bakgrunden. När Astra Zeneca i februari 2012 meddelade att de skulle sluta forska i Södertälje var det ett dråpslag mot svensk forskning. Samtidigt öppnades möjligheter för nya typer av samarbeten när industrin inte längre skulle utveckla allt i egen regi.

Stiftelsen för Parkinsonforskning bildades 2007 efter en stor privat donation och har i flera omgångar delat ut projektbidrag till forskare vid Linköpings universitet. Nu ville stiftelsen stötta en satsning på infrastruktur för läkemedelsforskning och donerade medel till Parkinsonlaboratoriet.

Utrustningen i laboratoriet kan användas för att direkt studera hjärnaktivitet och effekten av olika behandlingar. Det görs med så kallad patch clamp-teknik, där en tunn glaspipett som innehåller en elektrod används för att mäta den elektriska aktiviteten i cellen. Resultaten kan i framtiden leda till nya sätt att behandla sjukdomar.

– Det unika här är att plattformen är öppen för alla forskare som kan ha nytta av den för att få svar på sina frågor. Så fungerar det inte på andra ställen, där har varje forskargrupp sin egen teknik, sade Fredrik Elinder.

Forskarna behöver inte ha kompetens inom området neurofysiologi för att kunna nyttja utrustningen. De kan få stöd av Urban Karlsson, som är ansvarig för Parkinsonlaboratoriet.

Fredrik Elinder uttryckte en förhoppning att den utrustning och kompetens som nu byggs upp på sikt kan utvecklas till nationell infrastruktur, tillgänglig för forskare i hela Sverige.

– Det finns i dag ingen nationell infrastruktur inom elektrofysiologi och vi är många som tycker att det behövs.

Björn HellkvistParkinsons sjukdom med skakningar, stelhet och försämrad rörelseförmåga kan slå till mitt i livet. Det hände Björn Hellkvist (till höger), ishockeytränare och författare till boken Shaking generation. Han var hedersgäst vid invigningen och berättade om hur han efter flera behandlingar tagit sig tillbaka till ishockeyrinken som tränare för Malmö Redhawks.

Vid 27 års ålder fick han sin Parkinsondiagnos. Sedan följde några tuffa år innan han kom i kontakt med Håkan Widner, professor i neurologi i Lund. Björn fick hjälp med rätt medicinering och för ett halvår sedan fick han fyra elektroder inopererade som stimulerar hjärnan så att han fungerar hyfsat bra i vardagen.

– Det är forskningen och duktiga läkare som har gett mig livet tillbaka, sade Björn Hellkvist.

Invigningen var välbesökt. Deltagarna fick vara med när vicerektor Peter Värbrand avtäckte en skylt som berättade om Parkinsonstiftelsens bidrag. Han passade på att tacka för stiftelsens engagemang.

Besökarna fortsatte upp till labbet där Parkinsonstiftelsens ordförande Claes Walldén klippte bandet. Det blev kö för att i omgångar få en visning av det trånga utrymmet innan det bjöds på bubbel och snittar för att fira den nya satsningen.

Fredrik Elinder och Urban Karlsson


Fredrik Elinder, professor och prodekan vid Medicinska fakulteten, och Urban Karlsson, ansvarig för Parkinsonlaboratoriet. Mikroskopet mellan dem vilar på luftkuddar så att vibrationer från huset inte ska störa resultaten.


Maria Karlberg 2014-10-17


2014-10-17




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-06-20