Göm menyn

Miljoner till forskning om regnbågsfamiljers hälsa

Det finns idag otillräcklig kunskap om de familjer i Sverige som bildats med hjälp av spermie- eller äggdonation. Gunilla Sydsjö har tilldelats 3,7 miljoner kronor av forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, för forskning om hur dessa familjer mår och hur de bemöts i vården.

De senaste tjugo åren har par som av olika anledningar inte kan få barn själva erbjudits nya möjligheter via den svenska sjukvården. 2003 blev behandling med donerade ägg tillåtet för heterosexuella par och 2005 fick lesbiska par möjlighet att bli gravida via spermiedonation. Embryodonation och surrogatmödraskap tillåts i många länder, men ännu inte i Sverige. Däremot lever i Sverige cirka 150 barn som blivit till via en utländsk surrogatmoder.

gunilla sydsjo

Den nya familjebilden ställer frågor vad gäller dessa föräldrars och barns hälsa. Det finns idag ingen kunskap om hur det går för dessa individer psykologiskt, socialt och medicinskt.
- Det kan vara ett problem inom hälso- och socialvården, men också inför en eventuell förändrad lagstiftning. Finns det ingen forskning på området är det ju svårt för lagstiftare att fatta välgrundade beslut om exempelvis embryodonation, säger Gunilla Sydsjö, kognitiv beteende terapeut och adjungerad professor vid Linköpings universitet.
Hon har tillsammans med Claudia Lampic från Karolinska institutet och Agneta Skoog Svanberg från Uppsala universitet tilldelats 3,7 miljoner kronor av Forte för att forska om relationer, hälsa och föräldraskap hos lesbiska och heterosexuella par som genomgår donationsbehandling.

Projektet som Gunilla Sydsjö ska leda är en uppföljning av studien ”The Swedish mulicenter study on gamete donation”. Där följdes 169 lesbiska par, 123 heterosexuella par, samt deras barns, hälsa under tre år. I den uppföljande studien tillkommer dessutom cirka 100 par som skaffat barn via surrogatmödraskap. En annan grupp som deltar i studien är de som möter dessa familjer i vården.
- Vad har barnmorskor och gynekologer för attityder? Det finns idag inga svenska studier som belyser hur par som fått barn med donation i Sverige eller utomlands upplever bemötandet i samhället samt hur föräldraskapet och barnet utvecklas över tid. Vad jag vet är detta den största långtids uppföljning av barn och föräldrar som pågår i världen, säger Gunilla Sydsjö.

 

Text: Therese Ekstrand


2014-10-10




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-10-09