Göm menyn

Fler äldre och allt piggare

Synen på äldre människor har ändrats kraftigt de senaste 50 åren. Under LiU:s seminarium i Almedalen citerade Margarets Strömstedt den franske författaren Marcel Proust ”hon hade fyllt 30 och var fortfarande vacker”.

Citatet, uttalat av författaren och journalisten Margareta Strömstedt 83 år, fick naturligtvis åhörarna i det fullsatta East Sweden garden i Almedalen att brista ut i skratt. Visst har synen på åldrandet ändrats kraftigt de senaste decennierna. De äldre blir också allt fler och allt piggare.

Jan Marcusson- Antalet personer över 85 år har ökat med 25 procent de senaste 10 åren, berättar Jan Marcusson, professor i geriatrik och överläkare på universitetssjukhuset i Linköping, något som innebär en utmaning för sjukvården som den bedrivs i dag,

I systemet behandlas alla lika även om de allra flesta bor hemma och upplever sin hälsa som god - trots krämpor eller till och med kroniska sjukdomar.

- Vi får inte ihop helheten, måste börja individanpassa vården. Idag fylls systemet av personer som får sitta och vänta i timtal och som egentligen inte behöver den typen av kostnadskrävande vård, sa Jan Marcusson.

För i själva verket är det bara en tredjedel av alla äldre personer som är så sjuka och svaga att de behöver den kvalificerade vården. En liten grupp gamla, 1/3, drar mellan 50 och 70 procent av de totala sjukvårdskostnaderna.

- Det är svårt att generalisera när det gäller de äldre, det är stor skillnad mellan en 70-åring som åker vattenskidor och en annan person i samma ålder som är död, vilket man väl får säga är maximal ohälsa, säger Anders Ekholm, vice vd Institutet för framtidsstudier.

- Systemen måste kunna hantera oss som individer där vi idag hanteras som genomsnitt, säger han.

Margareta StrömstedtInte heller Margareta Strömstedt känner igen sig i de bilder som ofta ges av äldre människor.

- Är jag en åldring? Jag känner mig inte så.  När man blir gammal bär man med sig erfarenheter från nästan ett helt liv. Det är som de ryska dockorna: den yttersta är lite sliten, men inuti finns alla de små dockorna kvar, säger Margareta Strömstedt och publiken nickar igenkännande.

Hon får även medhåll av Jan Marcusson

- En 95-åring ser inte sig själv som gammal och förstår inte när det är dags att sluta köra och sälja bilen, konstaterar Jan Marcusson.

Någon i publiken föreslår också ett utbyte av det negativt laddade ordet åldring mot det mer positiva årsrik.

Vad är det så de årsrika behöver för ett gott liv?

- Jag lever ett gott och privilegierat liv tills jag möter döden, svarar Margareta Strömstedt.

Det goda livet handlar för henne om att träffa barn och barnbarn, och ett alldeles nyfött barnbarnsbarn. Om att ha goda vänner i bokklubben att diskutera böcker med och om att kunna promenera fem kvart varannan dag utmed Årstaviken till det privata äldreboende där maken bor.

Forskningen visar också att relationer är avgörande för hälsan samtidigt som allt fler äldre lever ensamma: En 85-åring är oftast en kvinna och med 75 procents säkerhet lever hon också ensam.

Anders Ekholm- Sociala kontakter är viktiga, men svenskar är ett av världens mest individualistiska folk, vi vill inte ha hjälp med allting, vi vill klara medicinering själva, se själva och vi vill vara själva på toaletten, säger Anders Ekholm.

Därför kan de allra flesta säkert acceptera en robot som hjälper till med intimhygien exempelvis, som spolar rent och blåser torrt.

- Vi kan inte producera vård på samma vis som i dag. För även om vi har pengar att lägga på åldringsvård så finns det inte personal så att det räcker, konstaterar han.

Hoppet står därför till nya fiffiga tekniska lösningar för egenvård och kontroll så att det också blir tid över att hålla liv i de sociala kontakterna. För vår hälsa är precis så bra som vi själva upplever att den är.

 

Monica Westman Svenselius 2014-07-03
monica.westman@liu.se


2014-07-03




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-12-05