Göm menyn

Vad händer på insidan av en cancercell?

Reportage ur Tidningen Forskning och utveckling:

 

cytof

 

 

 

 

 

 

 

År 2011 placerade sig maskinen CyTOF på fjärdeplats i vetenskapstidskriften The Scientist topp-tio-lista över årets bästa innovationer. Sedan november 2013 har Linköpings universitet ett exemplar av superinstrumentet i sin ägo. Nu kan forskare läsa av detaljerad information inifrån celler med betydligt större precision än tidigare.

 

I ett labb på Hälsouniversitetet står operatören Florence Sjögren och tittar in i en dataskärm. Bredvid henne står CyTOF. Det är en 1,5 gånger 2,5 meter stor apparat som inte ser mycket ut för världen. Men faktum är att detta är en av vetenskapens nya supermaskiner. Den ska underlätta för forskare att se in i celler och förstå vad som händer i dem när vi blir sjuka.

– Vi måste ha redskap för att kunna titta på en cancercell och på insidan av den, det här instrumentet klarar det, säger Jan-Ingvar Jönsson, professor i medicinsk cellbiologi.

 

På väg mot personanpassad medicin

Det Jan-Ingvar Jönsson bland annat söker svar på i sin forskning är hur kroppen utvecklar resistens mot läkemedel och hur det kommer sig att vissa patienter blir hjälpta av ett visst läkemedel, när andra inte blir det. Det är inte helt omöjligt att det nya instrumentet om några år kan göra det möjligt för forskarna att studera en enskild patients cancerceller, istället för en hel patientgrupps.

– Det skulle kunna innebära en förändring i medicinering av patienter genom att man tar fram individuellt anpassade läkemedel. Men där är man inte ännu, säger Jan-Ingvar Jönsson.

Förutom att man på en ny detaljnivå kan studera cellerna klarar den nya maskinen av att analysera en större mängd information.

– I cellerna finns väldigt många olika proteiner. Det här instrumentet kan analysera upp till 120 olika proteiner på en millisekund, medan vanliga maskiner tittar på ett fåtal proteiner i taget. Det är en fantastisk utveckling, säger Jan-Ingvar Jönsson.

 

Blir lika varm som solens yta

Maskinen som nu står på labbet är en av ungefär 70 stycken i världen. Den ser enkel ut, men på insidan sker en oerhört avancerad process.

– Först fäster man metaller på antikropper. Cellerna färgas med antikropparna och radas sedan upp i en tub och sprayas in i en kammare där de hettas upp till 7 500 grader kelvin – lika varmt som på solens yta.

Det som blir kvar efter upphettningen kastas mot en vägg och eftersom metallerna som fästs på antikropparna har olika vikt, når de lättaste atomerna väggen först. En detektor räknar atomerna när de landar och från det kan instrumentet avgöra massan.

– Att de kommer olika fort till detektorn gör att man kan avläsa vilket protein som fanns i cellen och man kan se om något hänt med ett visst protein. Vet man hur proteinerna reagerar är det sannolikt att man kan avgöra hur patienten svarar på läkemedel.

 

En resurs för hela landet

cytofVetenskapsrådet har bidragit med sju miljoner kronor för att Linköpings universitet ska kunna köpa in instrumentet och göra det till en nationell resurs. Förhoppningen är att kunna ta emot ansökningar från intresserade forskare under 2014. Jan-Ingvar Jönsson tror att trycket på att få använda det kommer att bli stort.

– I långa loppet tror jag att många universitet kommer att vilja skaffa sitt eget instrument.

Hälsouniversitetet var först i Norden med att skaffa en CyTOF, men Karolinska Institutet var inte långt efter och har nu ett andra exemplar.

Florence Sjögren är en av få personer i landet som kan köra maskinen.

– Innan vi tar emot forskare krävs mer utbildning av personal, maskinen kräver alltid en operatör på plats och vi behöver anställa någon som är duktig på att tolka den otroliga mängd data som produceras. Det här är inget instrument man kör på rutin, säger Jan-Ingvar Jönsson.

 

Text: Therese Ekstrand

Artikeln är också publicerad i Tidningen Forskning och Utveckling.

Läs nya numret.

 

Bild ovan: En illustrerad bild visar hur antikroppar (till vänster) kopplats ihop med enkla grundämnen.De bildar metallmarkörer som fäster sig på celler (gröna). Blandningen hettas upp och kastas mot en detektor (till höger) som registrerar mängden och typen av ämnen som befann sig i cellen. Foto DVS Science Inc.

Bild till höger: Florence Sjögren och Jan-Ingvar Jönsson vid masscytometern CyTOF. Foto Katja Kircher

 


2014-04-02




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-06-20