Göm menyn

Ägg- och spermadonatorer nöjda med sitt val att hjälpa

Ägg- och spermadonatorer är nöjda med sitt val att hjälpa ofrivilligt barnlösa par. Trots att de inte kan vara anonyma är det ytterst få som ångrar sitt beslut.

Det visar en studie där 180 spermadonatorer och 225 äggdonatorer i Sverige intervjuats. Den nationella studien är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Uppsala universitet och Karolinska Institutet.

Gunilla Sydsjö- Vi har följt donatorerna sedan 2005. Vårt fokus har legat på vad de har för motiv att donera sperma eller ägg, säger Gunilla Sydsjö, professor i psykosocial obstetrik och gynekologi på Linköpings universitet (bilden).

Motivet handlar till allra största delen om att göra gott. Flertalet har själva inte upplevt problem med fertiliteten men de vill hjälpa andra par som har svårt att bli med barn. Det gäller både för ägg- och spermadonatorerna. De tycks vara mer stabila, mogna och sociala än genomsnittsbefolkningen.

- Donatorerna är etablerade i samhället, kommer i regel från trygga förhållanden och verkar gärna dela med sig av allt de fått till skänks. Många är blodgivare och tar ansvar på olika sätt, säger Gunilla Sydsjö.

De utreds noga innan de blir godkända, urvalsproceduren är omkring ett år.

Ersättningen är låg. Den kan variera mellan landstingen, i Östergötland får männen 400-500 kronor per spermaprov och kvinnorna 4000 kronor per äggdonation.

leende bäbis- Kvinnornas procedur är mer omfattande. De går igenom en krävande hormonbehandling, är här på ultraljud upp till fem gånger och det behövs en hel dag för att plocka ut ägget.

En central fråga i studien har varit om donatorerna ångrar sitt val.

- Frågan är otroligt viktig att ställa. Det finns ju ingen reklamation. Men det är bara någon enstaka som har ångrat sig och då har det handlat om att donatorn gått in i en ny relation och att partnern har reagerat.

Givarna är inte anonyma. Om barnet, efter 18 års ålder, vill ta reda på vem som ligger bakom donationen av ägg eller sperma så har hon eller han rätt att få veta.

- Man måste vara beredd att bli uppsökt av en 20-åring som vill veta mer om sitt biologiska ursprung.

I Sverige får donatorer ge upphov till barn i sex familjer. Lagen ser olika ut i olika länder. I Danmark, till exempel, har det hänt att en och samma man bidragit till upp emot 70 barn.

De svenska donatorerna får inte automatiskt information om hur många barn de ligger bakom, men frågar de så får de veta. Däremot får de inte kännedom om kön eller när barnet är fött.

- Det är sällan de efterfrågar sådant. Kvinnorna frågar mer, kanske för att deras procedur är mer omfattande. Männen delar med sig av sperman, sedan är det bra, säger Gunilla Sydsjö.

I stort sett alla donatorer har ett nordiskt ursprung.

- Det skulle behövas fler med annan bakgrund, asiater till exempel. Men tyvärr når sjukvården inte de grupperna. De behövs, i möjligaste mån försöker man hitta personer som liknar de blivande föräldrarna.

Forskarna har även tagit reda på hur mottagande par upplever donationen och om de ska berätta för barnet om sitt ursprung. De rekommenderas att göra det, och så tidigt som möjligt. 90 procent av de intervjuade paren har tänkt göra det.

- Men vi vet inte om det sedan verkligen sker. Vi vill också gärna veta hur de berättar för barnet.

Studien visar också att upp emot 40 procent av paren efterfrågar mer stöd i sin föräldraroll.

- Det är viktigt att känna till det, exempelvis för personalen på barnavårdscentralerna.

En specialstudie har även gjorts på lesbiska par.

- Generellt, vad gäller alla par, så lever flertalet i en stabil relation fem år efter att de tagit emot ägg eller sperma. Men de lesbiska paren har separerat i större omfattning än de heterosexuella.

Från 2014 är det dags för en ny uppföljning, nu även av barnen. De första har hunnit bli sju år och forskarna ska ta reda på hur barnen mår, fysiskt och psykiskt.

- Det finns inte så mycket studier inom området. Men det är viktigt att få veta, utifrån både ett sjukvårds- och lagstiftningsperspektiv, säger Gunilla Sydsjö.

Vetenskapsrådet har beviljat forskarna 8,5 miljoner för att ta reda på mer, fördelat på de tre universiteten.

1400 kvinnor behandlas med ägg- eller spermadonation i Sverige varje år och 450 – 500 barn föds per år.

Foto på barnet: Istock photo

Eva Bergstedt 2014-03-10


2014-03-11




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-12-05