Göm menyn

Allt fler fattiga äldre

Andelen ekonomiskt utsatta pensionärer har fördubblats sedan 2006 och fortsätter öka. Oftast är fattigdom en effekt av oförutsedda händelser, visar en avhandling som presenterats i socialt arbete.

Det är faktorer som arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa, makes död och missbruk, och i spåren av dessa skuldsättning, som ofta leder till fattigdom på äldre dar. Det visar Angelika Thelin som disputerat vid Linnéuniversitetet och haft handledning av Maria Wolmesjö, Linköpings universitet. Thelins avhandling presenterades vid ett forskningsseminarium på socialt arbete, Linköpings universitet.

Andelen fattiga gamla har fördubblats i Sverige mellan 2006 och 2012. Att vara fattig i detta sammanhang definieras som att ha 60 % eller mindre av medianinkomsten i sin åldersgrupp. Andelen fattiga kan därför också öka genom att medianinkomsten ökar, dvs. andra gamla får det bättre. Detta är också vad som händer; klyftorna mellan fattiga och rika ökar bland äldre, såväl som i andra åldersgrupper i Sverige.

Högst är andelen fattiga pensionärer bland kvinnor och ensamhushåll, berättade Angelika Thelin.

Hon har intervjuat 47 yngre ålderspensionärer. Av dessa var totalt 32 vad hon definierar som ekonomiskt utsatta. Det handlar om människor som kom ut i vuxenlivet på 1950- och 60-talen, de beskriver sig själva som hårt arbetande, de har sparat, hushållat och lyckats bygga upp en ordnad ekonomi.

Att de ändå idag är fattiga beror i de flesta fall på händelser i livet som de inte kunnat kontrollera, och som raserat deras ekonomi. De har drabbats av arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa, eller ett maken dött. Missbruk kan också finnas med i bilden, liksom skuldsättning.

Ekonomisk utsatthet får konsekvenser på en rad olika områden, visar Thelin. Den egna hälsan, hemmet, sociala relationer, fritidsaktiviteter är alla områden som berörs. Det kan handla om allt från rädsla att inte kunna bo kvar i sitt hem till social isolering när man inte kan delta i exempelvis resor eller restaurangbesök.

- Mina resultat motsäger hypotesen att äldre skulle vara mer förnöjsamma, sade Angelika Thelin på seminariet. De har samma mål i livet som alla andra, det sker ingen anpassning över tid till knappa ekonomiska omständigheter.

De hanterar också sin knapra ekonomi på olika sätt. Det finns de som är deprimerade och umgås med självmordstankar. Men de allra flesta hittar trots allt ett sätt att klara vardagen med knappa marginaler.

Angelika Thelins avhandling heter Äldrefattigdom: Ekonomisk utsatthet i yngre ålderspensionärers vardag.

Foto: Göran Billeson


Anika Agebjörn 2014-03-05


2014-03-06




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-10-09