Göm menyn

Antibiotikaresistens kartläggs

Antibiotikaresistens är ett växande globalt problem. Forskare vid Linköpings universitet ska leda en kartläggning av resistensens utbredning och spridning. Nu tilldelas projektet 20 miljoner kronor av Vetenskapsrådet.

Det världsomspännande problemet medför konsekvenser för både folk- och djurhälsa.

Professor Lennart E Nilsson– Om vi inte kan hitta fungerande metoder riskerar vi både ökad sjuklighet och dödlighet samt allt högre sjukvårdskostnader, säger Lennart E Nilsson (bilden), professor i klinisk mikrobiologi och ledare för projektet.

En modern sjukvård är beroende av effektiva antibiotika för att behandla exempelvis cancerpatienter, för att ge vård till för tidigt födda barn och för att utföra avancerade kirurgiska ingrepp som transplantationer. Men i och med den ökade användningen har många bakteriestammar utvecklat en motståndskraft, så kallad antibiotikaresistens.

– Antibiotika används vid behandling av infektioner hos såväl människor som djur, och både antibiotikan och de antibiotikaresistenta bakterierna sprids via avloppsvatten och gödsel. När resistenta bakterier och resistensgener cirkulerar påverkar det både den yttre miljön och människors och djurs hälsa, säger Lennart E Nilsson.

För att hitta nya vägar att hindra spridningen har Linköpings universitet ingått ett samarbete med Smittskyddsinstitutet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Karolinska institutet och tre kinesiska universitet. Projektet får 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet samt ytterligare medel från den kinesiska motsvarigheten, NSFC, under fem år.

– I Kina är antibiotikaresistens ett allvarligt problem och förebyggande insatser är av högsta prioritet. Både de kinesiska och de svenska forskarna har stor erfarenhet av forskning i detta och utbyte av erfarenhet och kunskap är en viktig del av projektet, säger Lennart E Nilsson.

Text: Therese Ekstrand 2013-12-02


2013-12-02




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-06-20