Göm menyn

Unik insyn i cellernas liv

Från sina gömställen i benmärgen driver cancerstamcellerna på tillväxten av en tumör. Blodforskaren Jan-Ingvar Jönsson söker nya vägar för att slå ut dem och hindra cancern att komma tillbaka. Ett nytt superkänsligt analysinstrument, unikt för norra Europa, ökar chansen till ett genombrott.

Runtom i våra kroppar finns livsnödvändiga förråd av stamceller, beredda att ersätta vanliga celler när de dör. Dessvärre finns det också cancerstamceller, som först upptäcktes vid leukemier men nu också hittats i samband med flera andra cancerformer.

Jan-Ingvat Jönsson och Camilla Halvarsson i hematologilabbet– Jag vill se om cancerstamcellerna har andra signalvägar än de vanliga tumörcellerna. Hittills har jag inte haft något redskap för att studera detta i detalj. Nu erbjuds möjligheten att titta på bortåt 100 olika proteiner i samma cell, säger Jan-Ingvar Jönsson, professor i medicinsk cellbiologi, på bilden tillsammans med doktoranden Camilla Halvarsson.

Om man vet vilka signalämnen som styr olika processer har man också nyckeln till att bomma igen vägen och oskadliggöra stamcellen.

Tack vare ett VR-bidrag för forskningsinfrastruktur blir nu han och Linköpings universitet värd för en så kallad masscytometer som hittills bara finns i 16 exemplar världen runt. Instrumentet kombinerar två tekniker, flödescytometri och atom-masspektrometri, vilket gör att man kan studera cellerna med en hittills aldrig skådad detaljrikedom.

Jan-Ingvar Jönsson är huvudsökande bakom bidraget på cirka sju miljoner kronor. De medsökande finns på Karolinska institutet, Göteborgs, Lunds, Umeå och Uppsala universitet. Tanken är att utrustningen ska vara tillgänglig för forskargrupper från hela Sverige och närliggande länder. Den kan användas för allt från mänskliga celler till bakterier och jästceller, kanske också växtceller. Enda kravet är att det måste gå att göra en suspension där cellerna förekommer en och en.

Forskare som vill köra sina prov i masscytometern kommer att få hjälp av en operatör som behärskar receptet och hjälper till att tolka resultaten. Så här fungerar det i grova drag:

  • Cellerna som ska undersökas behandlas med ett milt diskmedel som luckrar upp cellmembranet. Sedan får de bada tillsammans med antikroppar, som märkts med specifika metallkristaller ur gruppen lantanoider.
  • Antikropparna binder till de proteiner som finns i membranen och på insidan av cellen. De som inte matchas till någon receptor tvättas bort.
  • Proverna monteras i maskinen och utsätts för ett superhett plasma av argonjoner.
  • Cellen förbränns och metallkristallerna sänder ut sina specifika och mycket snäva spektra. Genom att identifiera dem så vet man vilka proteiner som fanns i cellen. Hela spektralprofilen ger cellens ”fingeravtryck” .

– Vi som står bakom ansökan är alla intresserade av tumörbiologi, stamcellsbiologi och immunologi. Tekniken kommer att ge oss både kvantitativa och kvalitativa data om varje enskilt protein, säger Jan-Ingvar Jönsson.

I april 2013 ska utrustningen enligt plan finnas på plats i Hälsouniversitetets Core facility.

Text: Åke Hjelm

 


2012-12-06




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-06-20