Göm menyn

Tino Ebbers får ERC-miljoner

Tino Ebbers, professor på Hälsouniversitetet, har fått eftertraktade Starting Grant från Europeiska forskningsrådet, ERC. Stödet går till Europas bästa unga forskare.

Tino EbbersBättre och enklare hjärtdiagnostik och nya material som hjälper oss ta tillvara energin från såväl solen som olika typer av bränslen är två av de forskningsprojekt som nu får rejäla stöd från Europeiska forskningsrådet ERC. För femte året delar ERC ut så kallade Starting Grants, ett bidrag som ska hjälpa Europas bästa forskare i början av karriären att bygga upp egna forskargrupper.

I år ansökte 4 741 personer om Starting Grants , 536 forskare har fått ansökan beviljad. 22 av dem finns i Sverige och två, Tino Ebbers och Xavier Crispin, på Linköpings universitet.

Stöden från Europeiska forskningsrådet är hett eftertraktade, det handlar om rejäla pengar, strax under 1,5 miljoner euro under fem år (cirka 13 miljoner kronor).

- Det här är ett viktigt stöd, inte bara för pengarna, utan också för att det innebär ett erkännande av vår forskning, säger Tino Ebbers, professor i kardiovaskulär mätteknik på Institutionen för medicin och hälsa, IMH, men med en del av sin tjänst inom visualisering på Institutionen för teknik och naturvetenskap, ITN.

 

Tino Ebbers projekt, som ligger i gränslandet mellan medicin och teknik, ska leda till enklare och bättre metoder att diagnosticera hjärtsjukdomar.

- Men för att göra det behöver vi förstå hur hjärtat fungerar, hur blodet strömmar i förmak, kammare och genom klaffarna, säger han.

För att kunna studera blodflödet utvecklar hans grupp en mätmetod baserad på magnetresonanstomografi, där själva utrustningen finns på CMIV. Det svåra i detta är att veta vad som är relevant information i de enorma datamängder som blir resultatet av mätningarna. Det gruppen nu gör är att utveckla metoder för analys och visualisering samtidigt som de studerar hur hjärtan fungerar under olika förhållanden. Idag kan det till och med vara svårt att skilja på ett hjärta som är förstorat på grund av hjärtsvikt och ett som är förstorat för att personen är en aktiv idrottare. Det är inte heller lätt att hitta tidiga tecken på hjärtsjukdom eller förutse sjukdomsförlopp.

- Om en klaff inte sluter tätt exempelvis så anpassar sig hjärtat och arbetar hårdare för att pumpa runt tillräckligt med blod – det blir som om personen joggar hela tiden. Hjärtat anpassar sig och anpassar sig, men till slut går det inte längre och då kan det vara för sent att sätta in en behandling, säger Tino Ebbers.

Nu får han möjlighet att tillsammans med sina medarbetare mäta och granska såväl friska och vältränade hjärtan som sjuka, för att se vilka mätvärden som faktiskt är relevanta och för att förstå när en behandling behöver sättas in.

Idag består gruppen av två doktorander, en biträdande lektor och flera läkare som forskar på deltid. Men snart ska gruppen förhoppningsvis vara mer än dubbelt så stor.

- Att bedriva den här typen av forskning i gränslandet mellan teknik och medicin hade inte varit möjlig utan ett tätt samarbete mellan forskare med olika bakgrund. Från årsskiftet hoppas jag att gruppen består av ytterligare tre doktorander och ett par disputerade forskare, säger Tino Ebbers.

Text: Monica Westman Svenselius

 

Tino Ebbers forskning

Forskargruppen i Kardiovaskulär magnetresonans

CMIV, Center for Medical Image Science and Visualization


2012-10-05




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-06-20