Göm menyn

Få fästingbitna blir svårt sjuka

När nyvakna fästingar börjar söka efter blodoffer våras det också för deras inneboende parasiter. Mellan 10 och 35 procent av fästingarna bär på Borreliabakterien, och variationen är stor över landet, visar nya resultat från STING-studien som nu nått halvvägs till målet.

Professor Pia Forsberg– Men av alla som bitits av Borreliainfekterade fästingar har bara ett fåtal drabbats av den svåraste sjukdomsformen, neuroborrelios. Det är ett viktigt budskap, säger Pia Forsberg (bilden), professor i infektionsmedicin vid Linköpings universitet.

Studien har visat att många människor blir bitna av infekterade fästingar utan att få vare sig symtom eller antikroppar i blodet.

Den andra allmänt kända fästingsjukdomen, tick borne encephalitis (TBE), drabbade i fjol drygt 280 personer i Sverige, vilket var den högsta siffran hittills. Trots det verkar viruset som orsakar denna typ av hjärninflammation vara mycket ovanligt i fästingarna: av de 2 160 som analyserats för TBE hittades virusets arvsmassa hos endast fem individer.

Uppåt 60 vårdcentraler deltar nu i STING-studien, från Blekinge till Västerbotten men också på Åland och i Sydnorge. Över 4 000 fästingar – alla av arten Ixodes ricinus – har samlats in sedan starten 2006. Målet är 10 000. Pia Forsberg är studiens kliniske ledare med immunologerna Christina Ekerfält och Jan Ernerudh och mikrobiologen Per-Erik Lindgren som seniora medarbetare. Tack vare bidrag från Vetenskapsrådet kan projektgruppen nu förstärkas med en ny postdoktor.

Fullsugen fästingMänniskor som blivit bitna kommer till sin vårdcentral med fästingen, antingen kvar på kroppen eller i ett kuvert. Efter att ha skrivit under ett medgivande om att delta i studien får de besvara ett frågeformulär om sjukdomar och läkemedel, var och när de fick fästingen och var den satt på kroppen. De får också lämna ett blodprov.

Tre månader efter fästingbettet kommer de tillbaka till VC för kontroll. De har då med sig eventuella fästingar som bitit dem under tiden. Forskarna har också tillgång till deltagarnas journaler.

– Ett antal har då utvecklat en röd ring, erythema migrans, runt bettstället. Andra har lidit av huvudvärk medan bara ett litet fåtal har drabbats av neuroborrelios, säger Pia Forsberg.

Fästingen hamnar hos mikrobiologerna som letar efter spår av de fyra patogenerna Borrelia, Anaplasma, Rickettsia och TBE. De bitnas blod undersöks av immunologerna som söker efter antikroppar som tecken på smitta.

Borreliaspiroketer i odlingBorrelia är ett släkte av spiralformade bakterier, så kallade spiroketer (bilden). En fästing kan ha några miljoner spiroketer i magen. Deras livscykel följer fästingarnas, där rådjur, gnagare och andra däggdjur men även fåglar är effektiva transportörer. Fästingen förvärvar oftast spiroketen under sitt nymfstadium. Den etablerar sig i mag-tarmkanalen och följer med till de följande stadierna.

TBE-virusets livscykel är mer höljd i dunkel. En skillnad är att det etablerar sig i fästingens spottkörtlar vilket gör att det kan passera över till värddjuret mycket snabbare än Borrelia, som behöver upp till ett dygn för sin resa.

Studien är omfattande och kräver insatser av medarbetare i flera led.

– Det är många som drar sitt strå till stacken. Personalen på vårdcentralerna gör ett suveränt arbete och spindeln i nätet är forskningssjuksköterskan Liselott Lindvall. Tack vare hennes arbete har vi fått endast ett litet bortfall vilket stärker våra resultat, säger Pia Forsberg.

Bilden: Spiroketer av Borrelia burgdorferi i ca 10 000 gångers förstoring. © NIH, Rocky Mountain laboratories och Lyme Disease Foundation.

 

 

Text: Åke Hjelm


2012-04-11




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-06-20