Göm menyn

Leukemiforskning vid Hälsouniversitetet en av "Årets upptäckter"

Professor Mikael Sigvardssons forskning om leukemi är ett av tre svenska forskningsprojekt som har eller kommer att få stor betydelse för cancervården enligt Cancerfonden.

Varje år utser Cancerfonden ”Årets upptäckter”. Så här beskriver Cancerfonden ”Årets upptäckter” och Mikael Sigvardssons forskning:


Årets upptäckt

Cancerforskning gör hela tiden framsteg. En del forskning sker nära behandlingen och har relativt omedelbar effekt för patienterna. Annan forskning rör sig på en mer grundläggande nivå. Ingen är viktigare än den andra, snarare är de varandras förutsättningar. I år presenterar Cancerfonden tre svenska forskningsprojekt som alla har eller kommer att få stor betydelse för cancervården.


Mikael SigvardssonLinköpingsforskare avslöjar detaljer vid leukemicellers tumöromvandling

En forskargrupp i Linköping kartlägger tålmodigt signaltrafiken i blodceller under omvandling. I myllret av detaljer framträder bland annat ny kunskap om tumöromvandlingen vid leukemi.

Kroppens bildning av blodceller, hematopoesen, äger rum i benmärgen och utgår från så kallade multipotenta stamceller som bland annat kan omvandlas till röda blodkroppar, blodplättar och olika typer av vita blodkroppar. I sällsynta fall går något fel och resultatet
blir leukemiceller, det vill säga maligna versioner av ”misslyckade” vita blodkroppar.

En grupp i Linköping, ledd av professor Mikael Sigvardsson, har specialiserat sig på att studera de inre förloppen i blodceller som utvecklas och differentieras. Det kan beskrivas som en slags intellektuell dissektion där en alltmer detaljerad kunskap om studieobjektet framträder – i det här fallet mognadsprocessen från stamcell till mogen cell. Dels handlar det om signaltrafiken som styr olika förlopp inuti cellen, dels om vilka delar av arvsmassan som ”slås på och stängs av”. Varje steg i omvandlingen utgör en egen forskningsutmaning: hur går cellen från ett stadium till ett annat?

Genom att studera och jämföra leukemiceller med deras friska motsvarigheter hoppas gruppen kunna ge oss en mer detaljerad bakgrundsbild av vad som sker vid tumöromvandlingen. Man försöker också spåra skillnader mellan leukemiceller från olika patienter för att hitta ledtrådar som är kliniskt användbara. Finns det enzymer eller receptorer som kan vara mål för nya läkemedel? Går det att koppla skillnader i sjukdomsbilden till egenskaper på molekylnivå, till exempel i form av olika slags mutationer? Varför är en behandling framgångsrik i vissa fall och i vissa fall inte? Vad sker när leukemiceller utvecklar resistens?

Exempel på proteiner som är av intresse
är så kallade transkriptionsfaktorer, det vill säga arvsmassans ”av- och på-knappar” vilka samverkar i ett komplicerat nätverk och styr utveckling och differentiering. Exempel på sådana som Linköpingsgruppen har studerat är EBF1, PAX5 och E2A, alla på det ena eller andra sättet inblandade i normal cellmognad såväl som tumöromvandling. Vid en övervägande majoritet av alla barnleukemier kan man påvisa mutationer i transkriptionsfaktorer – något som visar att de är av central betydelse i de förlopp när friska, ”lydiga” celler blir aggressiva, kaotiska cancerceller.

Läs mer om Cancerfondsrapporten 2012

Läs mer om Mikaels Sigvardssons forskning

 


2012-03-28




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-10-09