Göm menyn

Hon för Steinmans forskning vidare

När Ralph M. Steinman fick diagnosen bukspottkörtelcancer visste han att hans tid var utmätt. Då gjorde han sig till försöksperson för den immunbehandling han själv utvecklat. Troligen förlängde det livet, men han föll ändå på målsnöret: dödsbudet blev en chock för Nobelkommittén liksom för forskarvänner runt om i världen.

Ralph Steinman.Marie Larsson blir tyst när hon tänker tillbaka på den dramatiska timmen den tredje oktober då Nobelkommittén för fysiologi och medicin avslöjade namnen på 2011 års pristagare. Från den första glädjen över att hennes labbchef under sex års forskning i New York äntligen fått sitt fulla erkännande, till chocken när hon fick veta att han dött.

Marie Larsson och Karlhans Fru Che.Hon är forskare i molekylär virologi vid Linköpings universitet och en av tre svenskar (de andra är Urban Forsum, LiU och Annika Scheynius, KI) som arbetat hos professor Steinman vid Rockefeller-universitetet i New York. Efter åtta år på Manhattan återvände hon till Linköping och tog med sig forskningen om Nobelprisupptäckten, de dendritiska cellerna.

Nu är det ingen som tvivlar på betydelsen av dessa trädlika (dendron är grekiska för träd) celler i vårt immunförsvar. När Steinman tillsammans med Zanvil A. Cohn gjorde upptäckten för nära 40 år sedan var det annat ljud i skällan.

- Ingen trodde honom i början. Kollegerna ansåg att han hittat en vanlig makrofag med en ovanlig form, säger Marie Larsson.

Dendritisk cell.Båda hör till familjen vita blodkroppar, som utgör kroppens beredskap mot smittämnen och tumörceller. Dendritcellerna är vaktposterna som patrullerar längs gränsen mot yttervärlden, framförallt i huden och slemhinnorna. De skär inkräktarna i bitar och tar med dem till lymfkörtlarna. Där omfamnar de med sina långa armar andra immunceller, B- och T-celler, som på så vis får information om smittan och kan bygga upp ett permanent bålverk mot infektionen.

Men HIV-virus har funnit en väg att manipulera systemet och ta sig in till lymfkörtlarna utan att angripas. Marie Larsson och hennes medarbetare har inriktat sin forskning på att kartlägga mekanismen bakom denna strategi. Hon deltar också tillsammans med New York-professorn Nina Bharwaj i ett läkemedelsprojekt mot HIV, som nyligen godkänts för klinisk prövning i USA. Inaktiverade virus från patienten exponeras för dendritceller, också de patientens egna. När dessa injiceras tillbaka till den sjuke får T-cellerna en ny chans att lära sig känna igen viruset och börja bekämpa infektionen.

En liknande idé ligger bakom den cancerbehandling som Ralph Steinman prövade på sig själv. Genom att hämta ett unikt antigen från tumören i bukspottkörteln och presentera detta för hans egna dendritiska celler, framställdes ett skräddarsytt vaccin som skulle kunna trigga igång ett immunsvar mot cancern.

Marie Larsson minns Ralph Steinman som en varm och aktiv människa som brann för sin forskning.

- Han var väldigt närvarande från morgon till kväll. En gång i veckan höll han labbmöte där vi unga forskare fick öva oss på att göra korta presentationer. Då och då dök han också upp på våra fikastunder.

Rockefeller-universitetet ligger på östra Manhattan, vid East River mellan 63:e och 68:e gatan. Det är ett renodlat forskningsuniversitet, startat 1901, med ett eget litet sjukhus för medicinska studier och kliniska prövningar.

Hit kom Marie Larsson tack vare sin handledare Urban Forsum. Det började med ett kort besök 1994, två år innan hon lade fram sin doktorsavhandling om dendritiska celler – då ett nästan okänt begrepp i Sverige. 1997 kom hon tillbaka för att jobba som postdoktor i två år. Så var det tänkt, men det blev sex och ett halvt.

- Det gick bra för mig, jag flyttades upp till research associate, sedan assistant professor. Jag blev mer och mer oberoende och fick egen finansiering för mina projekt.

Efter en sejour på New York University of Medicine bar det 2005 tillbaka till Linköping.

- Ett svårt beslut och jag saknar fortfarande New York som stad och miljön på Rockefeller med folk från hela världen, olika kulturer, religioner och vanor. Men Linköping och Hälsouniversitetet har också sina fördelar, säger hon.

Text: Åke Hjelm
Foto: Göran Billeson
Teckning: Rada Ellegård

(LiU Magasin 4-2011) 


HIV liftar in i kroppen

HIV liftar med dendritceller.De dendritiska cellerna fullgör oftast sina uppgifter effektivt. Men det finns en fiende som de inte lyckats rå på: HIV-viruset, som utvecklat ett unikt sätt att ta sig helskinnade in i vävnaderna, sprida sig och ta musten ur immunsystemet. Då slås portarna upp för svampinfektioner, lunginflammation, Caposis sarkom och andra sjukdomar som är typiska för aids.

Bilden visar hur HIV-partiklar bundits till de blåfärgade dendritcellernas ytor.


2011-12-15




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-10-09