Göm menyn

GAD-vaccin ger immunologiskt minne

Ännu efter fyra år kvarstår effekter av behandlingen med GAD-alum-vaccin (Diamyd ®) hos barn med typ 1-diabetes. Fynden ger hopp om att kunna vidareutveckla vaccinet för att i framtiden kunna bromsa sjukdomsförloppet.

Stina Axelsson.Det är en forskargrupp vid Linköpings universitet som i samarbete med franska kolleger publicerar resultaten av en immunologisk uppföljning i den högrankade tidskriften PLoS One.

Trots decennier av intensiv forskning om typ 1-diabetes är de grundläggande mekanismerna bakom sjukdomen ännu inte helt kända. Vid sjukdomsutvecklingen angriper immunsystemet de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln.

Redan innan man får symptom går det i många fall att hitta tecken i blodet som tyder på att nedbrytningen pågår, och i samband med att personer insjuknar finns ofta antikroppar riktade mot olika proteiner i betacellerna. Ett av dessa är GAD65, ett enzym som normalt finns i hjärnan, men vars funktion i betacellerna är okänd. Ett centralt mål i diabetesforskningen är att försöka skapa en behandling som kan stoppa eller förhindra sjukdomsutvecklingen. Flera kliniska studier med olika autoantigen har genomförts eller pågår, med varierande resultat.

För tre år sedan visade Linköpingsforskarna under ledning av professor Johnny Ludvigsson och docent Rosaura Casas i en klinisk fas II-studie att vaccination med GAD65 kunde fördröja nedbrytningen av betacellerna hos nyligen insjuknade barn. Den kliniska effekten sågs tillsammans med påverkan på immunförsvaret.

Vid en fyraårsuppföljning visades att C-peptid – ett mått på den kroppsegna insulinproduktionen – var signifikant högre hos behandlade patienter som hade insjuknat mindre än sex månader före studiens start, jämfört med kontrollgruppen som inte fått det verksamma vaccinet. Samtidigt som patienterna följdes upp kliniskt samlades blod- och serumprover in för immunologiska analyser.

Resultaten visar att det fortfarande fyra år efter behandling finns immunceller hos de behandlade patienterna, som aktiveras av GAD65 och därefter utsöndrar en mängd cytokiner. Parallellt med denna cellaktivering fann forskarna en uppreglering av hämmande signalvägar viktiga för balansen i immunsystemet. Dessutom uppvisar de behandlade patienterna fortfarande höga nivåer av antikroppar riktade mot GAD65.

– Den ökade förståelsen kring den effekt som GAD-alum har på immunsystemet spelar en betydande roll för att vidareutveckla vaccinet, som enskild behandling eller i kombination med andra terapier. Förhoppningen är att i framtiden kunna bromsa sjukdomsutvecklingen av typ 1-diabetes, säger Stina Axelsson, doktorand vid Avdelningen för pediatrik och tillsammans med Mikael Chéramy försteförfattare till artikeln.

Artikel: S. Axelsson, M. Chéramy, M. Hjorth, M. Pihl, L. Åkerman, E. Martinuzzi, R. Mallone, J. Ludvigsson, R. Casas: Long-Lasting Immune Responses 4 Years after GAD-Alum Treatment in Children with Type 1 Diabetes. PLoS One 6(12), 12 december 2011.

Text: Åke Hjelm

 


2011-12-14




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-12-10