Göm menyn

Tarmbakterier på gott och ont

Varje år insjuknar runt 400 svenskar i Crohns sjukdom – en obotlig tarminflammation som främst drabbar unga och som kan leda till diarré, svåra smärtor och varbölder i buken. Johan Dabrosin Söderholm, professor i kirurgi, har forskat om sjukdomen sedan 90-talet. Hör honom i Forskning i Framkant på torsdag.

Johan Dabrosin Söderholm.Att tarmfloran är viktig för vår hälsa uppmärksammas allt mer. Nya forskningsrön visar hur tarmbakterier påverkar uppkomsten av allt från åderförkalkning till fetma.  Johan Dabrosin Söderholm utesluter inte att tarmfloran kan vara en faktor även i utvecklingen av Crohns sjukdom.

– Troligt är att det rör sig om en kombination, där både kost, livsstil och genetiska förutsättningar spelar in, säger han. 

Människans tarmsystem innehåller uppåt ett kilo bakterier. Dessa behövs bland annat för att vi ska kunna bryta ner föda, men där finns även potentiella sjukdomsalstrare som kan orsaka allt från kräksjuka till inflammatoriska tarmsjukdomar. De senare drabbar ungefär 1 200 svenskar varje år, varav en tredjedel får Crohns.

I Östergötland är omkring tusen personer drabbade av sjukdomen, som kräver livslång medicinsk behandling. Vanliga symptom är bland annat feber, buksmärtor och viktminskning.  När tarmväggarna blir inflammerade och det bildas ärrvävnad blir de även tjockare, vilket kan göra det svårt för föda att passera. Det kan även bildas fistlar på olika ställen, samt varbölder inne i buken.

– I vissa fall krävs tarmkirurgi, men enligt våra studier är inflammationen tillbaka inom tre år, säger Johan Dabrosin Söderholm.

Vad som orsakar Crohns är fortfarande oklart, trots att sjukdomen har varit känd sedan 1932. Den rådande teorin är att kroppens immunförsvar går till attack mot tarmens bakterieflora. Om det beror på fel hos immunförsvaret, förändring i bakteriefloran, eller någon andra utlösande orsak vet man inte.

 – Vi har kunnat se att det finns en störning i tarmbarriären, som gör att epitelet släpper igenom en större mängd bakterier. Det vi gör just nu är att vi tittar på hur denna överföring går till. Bland annat har vi ett samarbete med en fransk forskargrupp där vi tittar på hur en specifik grupp e-kolibakterier tar sig igenom tarmbarriären vid Crohns sjukdom.

Utöver sin forskartjänst arbetar Johan Dabrosin Söderholm även som överläkare på kirurgiska avdelningen vid US i Linköping, där han huvudsakligen träffar patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar. Intresset för området väcktes i 20-årsåldern när han arbetade som vårdbiträde på en kirurgisk avdelning på ett numera nedlagt lasarett i Stockholm.

– Det var en patientgrupp som berörde mig mycket. Jag träffade personer som var i min egen ålder som hade drabbats av en svår och obotlig sjukdom. De jag träffade behövde kirurgi och vissa kunde få stomipåse i 20-årsåldern. Jag minns att jag blev väldigt tagen, säger han.
Inflammatoriska tarmsjukdomar drabbar i huvudsak västvärlden och man vet sedan tidigare att långvarig stress är en riskfaktor när det gäller att insjukna. Tidigare i år kunde Johan Dabrosin Söderholms forskargrupp visa vad som händer på cellnivå i tarmen vid ulcerös kolit, som också ingår i samma sjukdomsgrupp, och hur stress kan förvärra inflammationen.

När det gäller Crohns sjukdom är sambandet inte lika tydligt.
– Däremot vet vi att rökning ger en dubbelt så hög risk för att drabbas, säger han.

Den medicinska behandlingen har förbättrats mycket de senaste åren, men någon bot är än så länge inte i sikte. Däremot visade en av forskargruppens studier från förra året att något så otippat som kostfibrer från matbananer förstärker tarmbarriären mot bakterier.

– Men det är något som möjligtvis skulle kunna minska risken att drabbas i befolkningen överlag, eller för att förebygga att inflammationen återkommer efter kirurgi. Det räcker inte till när man väl har blivit sjuk, säger Johan Dabrosin Söderholm. 

Text: Karin Allander


2011-11-28




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-12-10