Göm menyn

Långvarig snarkning kan ge nervskador i svalget

Personer som snarkar kan med tiden utveckla skador på nerverna i svalget. Det visar Eva Svanborg, professor i klinisk neurofysiologi som forskar på sömnstörningar. Hon har dokumenterat nervskador hos patienter med sömnapné, en sjukdom som drabbar minst 200 000 svenskar och bland annat ökar risken för hjärtinfarkt.  

Eva Svanborg.Det är väl dokumenterat att personer som arbetar med vibrerande verktyg under lång tid ofta får nervskador i händerna. Man har också visat att råttor som utsätts för vibrationer på ett bakben får skador redan efter några veckor. Eva Svanborgs forskargrupp har visat att även snarkning kan ge upphov till nervskador.

I en av studierna mätte man hur olika försöksgrupper uppfattade temperaturförändringar i svalget. Personerna delades in i tre grupper, icke-snarkare, snarkare och personer med sömnapné. Och skillnaden var slående. De som inte snarkade kunde i snitt uppfatta en temperaturskillnad på mellan en till tre grader. Bland snarkarna var spannet stort – från dem som hade relativt god känsel, till dem som knappt uppfattade temperaturskillnader alls. I gruppen med sömnapné var känseln genomgående betydligt sämre.
– Hos vissa patienter kunde vi sänka temperaturen till neråt noll grader, utan att de tyckte att det kändes kallt. Det bekräftar min tes att snarkning kan orsaka en vibrationsskada på nerverna i svalget, säger hon.

Utöver tjänsten som professor i neurofysiologi vid Hälsouniversitetet arbetar Eva Svanborg även som överläkare och verksamhetschef vid neurofysiologiska kliniken vid Universitetetssjukhuset i Linköping. Där behandlar man bland annat patienter med olika typer av sömnstörningar, till exempel obstruktiv sömnapnésyndrom. Det är en variant av sjukdomen som drabbar var tionde snarkare och som kännetecknas av vanesnarkning och upprepade andningsuppehåll, vilket stör sömnen och skapar kraftig trötthet. Syrebristen som uppstår kan även leda till kraftig huvudvärk, högt blodtryck och ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Dessutom har sjukdomen kopplats till både fetma och diabetes och enligt flera studier löper personer med sömnapné fem till åtta gånger högre risk att råka ut för trafikolyckor.

Patienter med minst fem andningsuppehåll per sömntimme får diagnosen sömnapné. Men gränserna är flytande. Det är mest kritiskt hos barn.
– Hos äldre behöver ett stort antal andningsuppehåll inte vara oroande. Personer över 60 år löper inte någon ökad risk för hjärt-kärlskador, så frågan om behandling beror på hur dagtrött patienten är, säger Eva Svanborg.
Hennes intresse för sömnstörningar väcktes 1985 när hon arbetade på Neurofysiologiska kliniken på Södersjukhuset i Stockholm. Personalen tyckte att en av patienterna på intensivvårdsavdelningen andades konstigt.
– Vi gjorde en så kallad polysomnografisk undersökning, som visade att han hade över 400 andningsuppehåll den natten. Något liknande hade jag aldrig sett och trodde inte att jag skulle få se igen. Men idag har jag träffat flera tusen patienter med sömnapné.

Eva Svanborg berättar mer om sin forskning kring sömnstörningar i föreläsningsserien Forskning i Framkant under titeln ”Är det farligt att snarka?”.
– Svaret på frågan är nej. Det är inte farligt. Däremot finns det en risk att långvarig snarkning orsakar sömnapné som i sin tur kan ge en rad besvär och allvarliga sjukdomar. Så upplever man problem med snarkning och trötthet är det bra att söka hjälp så tidigt som möjligt. Det finns god hjälp att få, säger hon.
Behandlingen kan vara allt ifrån en bettskena som underlättar andningen, till eller en så kallad CPAP, där patienten får sova med en mask och en kompressor som skapar ett lätt övertryck. Att gå ner i vikt, undvika alkohol och lära sig sova på sidan brukar också hjälpa. Operation görs bara i undantagsfall. Enligt tidigare uppföljningsstudier återföll cirka 70 procent av dem som opererades i sömnapné.
– Men hos unga, normalviktiga personer utan någon svår sjukdom kan en operation vara effektivt.  Vi gjorde nyligen en 15 års-uppföljning av opererade patienter. De som var botade efter två år hade fortfarande normal nattlig andning.

Text: Karin Allander

Föreläsningen äger rum 22 september kl. 15.30–16.30 i Victoriasalen, Campus US.  Den filmas och kommer att kunna ses på webben från och med 29 september.


 


2011-11-06




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-11-21