Göm menyn

1,2 miljoner till forskning om fästingburna sjukdomar

Pia Forsberg, professor i infektionsmedicin vid Hälsouniversitetet, har tilldelats 1,2 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Bland annat driver hon ett forskningsprojekt där man samlar in 10 000 fästingar för att öka kunskapen om sjukdomar som borrelia och TBE.

Pia Forsberg.Intresset var stort när Vetenskapsrådet utlyste anslag för att fylla kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården. Mindre än fem procent av ansökningarna beviljades, totalt 24 av 522 ansökningar.

En av dem som passerade nålsögat är Pia Forsberg, professor i infektionsmedicin. Under två år tilldelas forskningsprojektet STING sammanlagt 1,2 miljoner kronor. Det är pengar som kommer att göra stor nytta när det gäller att öka kunskapen om fästingburna sjukdomar som borrelia och TBE.
– Det här var ett väldigt viktigt tillskott. Det känns även som en kvalitetsstämpel, att den forskning vi bedriver håller en väldigt hög kvalité, säger hon.

Pia Forsberg är klinisk forskningsledare för studien STING, som samlar in fästingar som bitit människor via 55 vårdcentraler runt om i Sverige samt i Norge, Danmark och på Åland.
Studien sker via ett samarbete mellan tre forskningsavdelningar på Hälsouniversitetet: infektionsmedicin, medicinsk mikrobiologi och immunologi.
– Hittills har vi samlat in runt 4 000 fästingar. Målet är att komma upp i 10 000 exemplar för att kunna validera våra resultat, säger Pia Forsberg.

Klimatförändringarna gör att antalet fästingar i Sverige väntas öka, något som även gör att fler riskerar att smittas av fästingburna infektioner. Trots det finns stora kunskapsluckor inom området. Bland annat saknas kunskap om hur många fästingar som bär på olika typer av infektioner, hur smittan överförs till människor och varför vissa människor blir sjukare än andra.
I studien har man hittills kunnat visa att var femte fästning bär på borrelia, men långt ifrån alla människor som bitits drabbas av sjukdomen. En anledning till det kan vara att patogenen inte alltid överförs till människan, eller att immunförsvaret tar kål på det direkt.
– Ett annat alternativ är att den tar sig in och börjar gro, men att antikroppar sedan bildas som driver ut infektionen utan att den bitne får några symtom, säger Pia Forsberg.

Text: Karin Allander 


2011-06-15




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-06-20