Göm menyn

Så kan stress förvärra tarmsjukdomen ulcerös kolit

I Sverige insjuknar varje år cirka 1200 personer i inflammatorisk tarmsjukdom, däribland ulcerös kolit. Forskare vid Linköpings universitet visar i en studie nya mekanismer på cellnivå som skulle kunna förklara kopplingen mellan stress och uppkomsten av ulcerös kolit.

Johan Söderholm.Sjukdomen debuterar vanligtvis i 20-30 års åldern och leder till livslång medicinsk behandling och ibland även tarmkirurgi. Cirka en procent av befolkningen har någon form av inflammatorisk tarmsjukdom och det har blivit en av våra folksjukdomar.

Forskare vid Linköpings universitet publicerar i majnumret av den högt rankade internationella tidskriften Gastroenterology en studie med nya rön kring uppkomstmekanismerna vid ulcerös kolit.

Tidigare internationella studier visar på sambandet mellan långvarig stress och risk för nya skov av sjukdomen. Den nu aktuella studien visar på cellnivå hur detta samband ser ut i tarmslemhinnan.

– I djurförsök har man sett att stress ger en mer läckande slemhinna i grovtarmen. Skyddet blir mindre finmaskigt vilket leder till att bakterier har lättare att ta sig in i tarmväggen. Detta leder till inflammation i grovtarmen. Den studie vi gjort visar att liknande signaleringsvägar finns hos människan och vi kan steg för steg visa hur det går till, säger Johan D Söderholm, professor i kirurgi och verksam vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet.

Mastceller, som finns i slemhinnan i grovtarmen, aktiveras vid ökad stress. Forskarna har undersökt hur denna aktivering går till och funnit att den sker via celler som kallas eosinofiler. Dessa eosinofiler släpper i sin tur ut ett ämne, CRF, som bildas lokalt i tarmen och frisätts vid stress. CRF har en central roll genom att det fungerar som en signalsubstans som aktiverar mastcellerna. När mastcellerna aktiveras kan förändringar i slemhinnefunktionen uppstå.

– Detta visar sig hos patienter med ulcerös kolit. De har ett ökat antal eosinofiler och CRF i större mängd i grovtarmen. Det gör att tarmslemhinnan läcker mer vilket kan bidra till skov i sjukdomen.

En konsekvens av upptäckten kan bli att det går att hitta nya behandlingsmöjligheter.

– När vi förstår signaleringsvägarna så bör det också bli lättare att hitta metoder för att i tid blockera inflammationsutvecklingen.

En annan, mer indirekt effekt som Johan D Söderholm nämner, är att patienterna kan komma att få en större förståelse för sina symptom inom sjukvården.

- När man hittar tydliga biologiska förklaringar till hur stress kan aktivera skov så finns det en ökad benägenhet att ta symtomen på allvar och inbegripa patientens egna erfarenheter i behandlingsstrategin. Vi kan inte bota sjukdomen men kan bidra till att minska antalet dagar där patienten är påverkad av sin sjukdom, säger Johan D Söderholm.

Övriga LiU-forskare som deltagit i studien är Conny Wallon, Mats Persborn, Maria Jönsson och Ann-Charlott Ericson. I studien deltar även forskare från Uppsala universitet samt från Kanada och Spanien.

Text: Eva Bergstedt

 


2011-05-30




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-06-20