Göm menyn

Världskänd professor i psykiatri till Hälsouniversitetet

Länkarna, Anonyma alkoholister, tolvstegsmodellen – det är väl så man får alkoholister att sluta supa? Men framgångarna är måttliga. I stället söker många forskare nu efter läkemedel som kan stoppa suget. En av dem är Markus Heilig, världskänd professor i psykiatri som till hösten flyttar sin verksamhet till Hälsouniversitetet.


Markus Heilig– Alkoholism är en stor och heterogen grupp av tillstånd. De som är i riskzonen har en mer än 50-procentig ärftlighet som samspelar med miljöfaktorer, säger Markus Heilig som sedan sju år basar för den kliniska forskningen vid amerikanska NIH:s alkoholforskningsinstitut NIAAA i Bethesda utanför Washington DC.

Folk förlorar kontrollen över sitt beteende av olika skäl, förklarar Heilig.

  • Dels är det människor som får en ovanligt intensiv kick av alkohol. De får en mycket stark dopaminutsöndring som ger en intensiv belöning.
  • Dels stresskänsliga personer som får en tillfällig lindring när de dricker. De slipper sin oro på kort sikt, men hamnar snart i en ond cirkel.

Att beroendet är så svårt att bli av med, trots att allt förnuft säger ”lägg av!” beror på fysiska förändringar i hjärnan.

– När man under lång tid utsatt kroppen för alkohol triggas en plasticitet i hjärnan. Vi har sett det på råttor som blivit alkoholiserade. Man tar bort alkoholen och låter dem vara utan i fyra månader, vilket är en stor del av livet hos en råtta. Ändå har de kvarstående förändringar av genuttrycken i stressystemet. Alkoholen förändrar hjärnans funktion grundligt och långvarigt.

Redan under sin tid som postdoktor hos neurobiologen George F. Koob vid Scripps Institute i Kalifornien började Markus Heilig leta efter substanser i hjärnan som har med alkoholberoendet att göra. Han har fortsatt på det spåret och nu har han två heta läkemedelskandidater som påbörjat den långa resan genom olika stadier av klinisk prövning.

– Läkemedelsindustrin är på väg att lämna psykiatrin. Den gyllene prozac-eran är förbi. Patenten löper ut och det finns inte längre några pengar att göra. Då finns det behov av att vi i akademin tar ett visst ansvar för utvecklingen, säger han.

Det ena spåret utgår från en hjärnstruktur med det hemlighetsfulla namnet amygdala, mandelkärnan. Amygdala är ett centrum för känslor och här har man funnit att drickande medför att hormonet CRF (corticotropin releasing factor) ökar. Om man sätter in ett ämne, exempelvis neuropeptiden Y, motverkas de negativa känslorna och suget efter att stoppa dem med alkohol.

Den andra lovande strategin är att blockera vägen för substans P, en neurotransmittor som signalerar smärta och stress. I en klinisk studie togs 50 alkoholister av den ångestdrabbade kategorin in på sjukhuset i en månad. Hälften fick ta ett läkemedel, LY686017, som tidigare prövats mot depression, och hälften utgjorde en kontrollgrupp som fick verkningslös placebo. Under tiden följdes de noggrant av forskarna med blodprover, intervjuer och hjärnavbildning.

Deltagarna fick titta på bilder när de låg i en magnetkamera. De som fått placebo visade mycket starka reaktioner i vissa hjärnregioner när de utsattes för obehagliga bilder (till exempel en bilolycka), men svaga reaktioner på positiva bilder av barn och djur. Hos de som fått det riktiga läkemedlet blev resultatet tvärtom.

Markus Heilig drar slutsatsen att studien ger stöd för att LY686017 trycker tillbaka den stress och de negativa känslor som ligger bakom det ångestdrivna alkoholberoendet.
Magnetkameran och dess möjligheter att studera skeenden i hjärnan (fMRI) har blivit ett viktigt verktyg i Heiligs forskning. Den utrustning som nu finns vid Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, var en av de avgörande faktorerna bakom valet av Linköping när familjen ville återvända till Sverige.

– När dekanus Mats Hammar tog kontakt med mig visade det sig att vi hade en stor samsyn kring den medicinska forskningen: vikten av att sjukvårdshuvudmannen och universitetet drar åt samma håll, nödvändigheten att satsa på psykiatri efter ett par förlorade generationer på grund av svåra arbetsbetingelser. Dessutom fanns ett tekniskt framstående centrum för medicinska bilder, CMIV, men den magnetkamera som då fanns var inte tillräcklig. När Wallenberg satsade pengar för att skaffa en ny, kraftfull 3 Tesla-kamera fanns alla förutsättningar på plats, säger Markus Heilig.

Hans forskning i Linköping blir en vidareutveckling av tidigare projekt:

  • Social stress som faktor för affektiva (känslobetingade) sjukdomar och beroendesjukdomar, från möss till människor i fMRI. Samarbete med David Engblom och Bud Craig.
  • Behandlingsutveckling – sökande efter molekyler som spelar en roll vid dessa sjukdomar.
  • Personalized medicine – folk är olika och reagerar olika på samma behandling. Många läkemedel fungerar för vissa men inte alls för andra. Ett exempel är Naltrexon som är registrerat för alkoholberoende. 15 procent av patienterna bär på en gen som ger god effekt av läkemedlet, men för resterande 85 procent är det i stort sett verkningslöst.

– Vi startar en psykiatrisk forskningsavdelning med åtta sängar. Vi håller nu på att ta över unga forskare från LiU till NIAAA för att träna upp dem i våra tekniker. Under våren kommer min medarbetare Annika Thorsell till Linköping som lektor och får huvudansvar för den prekliniska verksamheten, säger Markus Heilig.
 

Text: Åke Hjelm

 

 

 

 


2011-05-30




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-06-20