Göm menyn

Multiresistenta bakterier dödar allt fler

Omkring 25 000 européer dör varje år i sjukdomar som orsakas av multiresistenta bakterier. Och problemet ökar. Håkan Hanberger är överläkare och professor i infektionsmedicin vid Linköpings universitet. Han har forskat inom området sedan slutet av 80-talet. På torsdagens Forskning i Framkant berättar han mer.

Håkan Hanberger.Problemet med multiresistenta bakterier ökar globalt, men även i Östergötland syns problematiken. De senaste tio åren har antalet inlagda patienter med multiresistenta så kallade ESBL-bakterier i länet ökat från bara några fåtal fall i början av 00-talet, till 148 fall år 2010. Totalt rapporterades över 4 983 fall i Sverige under 2010, vilket är en ökning med över 30 procent jämfört med året innan.
– Det är en bekymmersam utveckling eftersom det råder brist på antibiotika som är verksamma mot de här bakterierna. De behöver i sig inte vara mer sjukdomsframkallande än andra, men när en infektion uppstår kan de vara svåra att behandla, säger Håkan Hanberger.
 

Just globalisering och det ökade resandet är en stor orsak till att problemet sprids. I en studie tittade man till exempel på bakteriefloran hos resenärer i sydöstra Sverige som varit i olika resmål i världen. Av dem som varit i Indien hade över 80 procent multiresistenta ESBL-bakterier i tarmen efter resan.
En annan orsak är överförskrivning av antibiotika till både människor och djur. Multiresistenta bakterier är inte bara ett problem inom sjukhusvärlden, det kan även kopplas till djurhållning och livsmedelsproduktion.
– Numera finns multiresistenta bakterier hos både människor, husdjur och i livsmedel. Till exempel gjorde danska Livsmedelsverket ett pilottest 2009 där 36 procent av importerad kyckling visade sig innehålla ESBL-bakterier, säger Håkan Hanberger.
 

Hans intresse för problematiken kring antibiotikaresistens väcktes då han gjorde praktik på ett barnsjukhus i Bolivia i början av 80-talet. Sedan dess har han hunnit med en rad studier inom området som rör allt från att undersöka samspelet mellan bakterier och antibiotika för att på så sätt kunna optimera behandlingen, till att vara med och bygga upp ett nätverk bland intensivvårdsavdelningar i Sverige och Europa, med syftet att kartlägga och minimera uppkomst och spridning av antibiotikaresistens.
Han ser positivt på att problemet har flyttats upp på den politiska dagordningen de senaste åren, men tror samtidigt inte på någon enkel lösning.
– Det här är ett komplext problem som slår hårdast mot fattiga människor i låginkomstländer, men även drabbar rika länder. Man måste angripa problemet från många håll samtidigt, säger han.

Dels handlar det om att hitta behandlingsstrategier med befintliga antibiotika för infektioner orsakade av multiresistenta bakterier. Dels handlar det om att ha en så kallad ”search and destroy” strategi.
– Det innebär att man letar efter resistenta bakterier hos patienterna på alla sjukhus och att man minskar spridningen av dessa bakterier genom isolering och rätt val av antibiotika, säger Håkan Hanberger.
Ett problem är att det inte har varit tillräckligt intressant kommersiellt att ta fram antibiotika.
– Under 70- och 80-talen kom många nya preparat men sedan tog det stopp. Bakterier har en enorm förmåga att snabbt anpassa sig till olika livsmiljöer och att utveckla enzymer som bryter ner antibiotika, så här gäller det att läkemedelsindustrin gör en kraftsamling för att utveckla nya preparat.
I framtiden vill han fokusera på att bygga upp en bra klinisk forskarmiljö för att kunna pröva nya antibiotika och nya behandlingskoncept.  Att han har en fot i den kliniska verksamheten och en fot i forskningen ser han som en stor tillgång.
– På så sätt ser man de problem som finns i praktiken, säger han.

Håkan Hanberger föreläser den 19 maj kl. 15:30 i Victoriasalen, Universitetssjukhuset i Linköping.  

Text: Karin Allander


2011-05-13




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-10-09