Göm menyn

Samstämd syn på värdighet

Kulturella skillnader påverkar inte synen på värdighet i vård och omsorg visar en stor europeisk studie som bygger på intervjuer med mer än 1300 personer.
– Samma typer av problem och behov måste tillgodoses, oavsett var man lever, för att människors värdighet ska respekteras, konstaterar Lennart Nordenfelt.

Lennart Nordenfelt.Han är professor i medicinens filosofi vid LiU och har i mer än trettio år studerat grundläggande begrepp i hälso- och sjukvården som hälsa, sjukdom, handikapp och vårdbehov. Han är också en av forskarna i det europeiska projektet om äldre personers värdighet: Dignity and Older Europeans.

Studien genomfördes av filosofer, läkare, sjuksköterskor, psykologer, beteende- och samhällsvetare i sex länder: Frankrike, Irland, Slovakien, Spanien, Storbritannien och Sverige Drygt 1300 personer från 13 till 95 år intervjuades i fokusgrupper om hur de upplevde värdighet både dagligdags och i vård och omsorg. En tredjedel av dem arbetade själva i äldreomsorgen.
 

Inför studien misstänkte forskarna att det var illa bevänt med värdigheten i vården. Studien innehåller också många exempel på ovärdigt bemötande på grund av tanklöshet, missbruk eller förakt och klagomål på att det tekniskt medicinska gör vården opersonlig. Men där finns också solskenshistorier som berättar om det goda handlandet.

Framförallt framgick det tydligt att idén om människovärdet är grundläggande och delades av alla. I några länder påverkades synen på värdighet i vård och omsorg av tydliga vårdhierarkier och bristande resurser, men i övrigt var de kulturella skillnaderna få.

Två slags kränkningar dök ständigt upp i fokusgrupperna.

– Att människor talade om dem över deras huvuden och i tredje person upplevdes som kränkande av alla. Ensamheten i sig, och att den inte togs på allvar, upplevdes också som ovärdigt i alla länder, berättar Lennart Nordenfelt.
 

Han ansvarade för projektets svenska del, men har framförallt arbetat med den modell för värdighet som användes för att analysera fokusgruppernas diskussioner.

– Vi vet att ett bra bemötande i vården som innebär att patientens människovärde respekteras ger rena hälsoeffekter. Men om begreppet värdighet inte ska urarta till slagord är det viktigt att veta vad det betyder och hur det förverkligas.

Värdigheten delades in i fyra varianter. Det är dels människovärdet, som är gemensamt för alla livet ut, dels ytterligare tre varianter som kan variera mellan individer och olika perioder i livet. Det är den moraliska resningens värdighet, meritvärdighet som har med status och position att göra, och identitetsvärdighet som handlar om integritet och självbild.

Lennart Nordenfelt menar att det dessutom finns en speciell sorts värdighet hos äldre människor som gör att vi bör ta särskild hänsyn till dem.

– Dit hör visdom, det vill säga kunskap om livet, och sårbarheten som det innebär att närma sig livets slut. Tacksamhet för vad de äldre uträttat som medborgare och föräldrar är också en anledning att visa dem särskild hänsyn.
 

I den svenska hälso- och sjukvårdslagen är värdighet ett viktigt begrepp som funnits på den politiska agendan de senaste tio åren. Livskvalitet är ett annat viktigt begrepp som också används för att lyfta fram det som inte ryms i medicinens biologiska och tekniska aspekter. Lennart Nordenfelt påpekar att livskvalitet och värdighet inte har samma innebörd, även om det finns kopplingar mellan dem.

– Att respektera en människas rätt att säga nej till behandling behöver till exempel inte öka livskvaliteten, men är viktigt för rätten att få bestämma över sig själv, som i sin tur har med människovärde att göra.
Forskningsprojektet utmynnar i en uppmaning att satsa mer resurser på äldrevården.

– Visserligen behöver värdighet i sig inte alltid kräva resurser, det kostar ingenting att sluta behandla människor illa. Men det behövs en oerhört mycket bättre utbildning av vårdpersonalen för att öka medvetenheten om värdighetens betydelse, säger Lennart Nordenfelt.

Han har nyligen gett ut boken Värdighet i vården av äldre personer, som bland annat bygger på den europeiska studien om värdighet och vänder sig till sjuksköterskor, både blivande och yrkesverksamma, och andra yrkesgrupper som arbetar i äldreomsorgen.

Text: BIRGITTA WEIBULL

Foto: PETER MODIN

 


2011-04-29




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-06-20