Göm menyn

Säkrare beslutsunderlag behövs vid pandemier

Kunskapen om hur smitta sprids är bristfällig, vilket gör insatserna osäkra vid en pandemi. Utbrottet av svininfluensa 2009 ledde till helt olika åtgärder i olika länder. Forskare vid bland annat Linköpings universitet försöker nu hitta bättre beslutsmodeller.

I USA stängdes skolor, men inte i Kanada. Sverige, och en handfull andra länder, inledde massvaccinationer, medan de flesta länder avstod från det. Svininfluensan 2009 avslöjade den osäkerhet och brist på kunskap som råder om hur man bäst ska möta pandemier. Beslutsfattare i olika länder hamnade i helt olika slutsatser om vad som borde göras.
 

Toomas Timpka och hans medarbetare har utarbetat ett så kallat protokoll för att förbättra och strukturera informationshantering och beslut vid stora influensautbrott.

- Vi såg redan vid fågelinfluensan att det saknas informationssystem som stöder de snabba beslutsprocesser som krävs, säger han.

Det handlar om så grundläggande kunskaper som människors dagliga kontaktmönster, hur de rör sig, med vilka transporter, vilka de möter och vilken typ av kontakt de har.

- Här saknar vi data, ändå simulerar vi och räknar på det, säger Toomas Timpka.
 

Problemet vid ett influensautbrott är förstås att beslut måste tas snabbt. Att inleda en studie som ger resultat två år senare är inte till någon hjälp i den akuta situationen. Därför måste andra underlag hittas och systematiseras för beslutsfattandet.

Det verktyg, PROSPER, som Toomas Timpka och hans medarbetare presenterar bygger grovt på tre ingredienser: 1. en matematisk modell för korttidsprognos (now-casting) som används av bland annat meteorologer, 2. simuleringar av hur människor bor och rör sig som visar hur smittan sprids, och 3. kalibreringar av den epidemiologiska kunskap som redan finns om hur de senaste influensautbrotten har sett ut.

- Vi tillför egentligen inte något nytt, men vi för ihop och strukturerar existerande informationssystem, säger Toomas Timpka. Han tror att responsen på svininfluensan hade blivit en annan om en sådan här modell kunnat användas då.

- Vi var flera som efter tidiga analyser var skeptiska till att svininfluensan skulle ta fart, och det gjorde den ju inte heller. Kunskapsunderlaget för vaccinationsbeslutet var tveksamt.
 

Dessutom är själva definitionen av pandemi föråldrad, något som förklarar varför svininfluensan fick denna kategorisering, fastän den inte skördade väldigt många liv.

- En pandemi utbryter enligt världshälsoorganisationens definition om ett virus orsakar bekräftade fall i alla världsdelar, säger professor Toomas Timpka, epidemiolog och informatiker.

- Den definitionen kanske fungerade förr, men med dagens resmönster sprids ju de flesta virus snabbt till alla världsdelar. Definitionen skulle behöva göras om.
PROSPER står för: the Protocol for a Standardized information infrastructure for Pandemic and Emerging Infectious disease Response. Modellen PROSPER presenteras i en artikel i tidskriften PLoS ONE.

Text: Anika Agebjörn


2011-04-27




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-12-10