Göm menyn

Skapar bättre livsvillkor för hjärtsjuka

Uppåt 200 000 personer i Sverige lever med hjärtsvikt. Men genom rätt egenvård och större medvetenhet om symptom på försämring, kan patienternas livskvalitet och prognos förbättras. Anna Strömberg, professor i omvårdnad på Institutionen för Medicin och Hälsa, driver flera studier med fokus att förbättra patienternas egenvårdsförmåga. Den 7 april berättar hon om sin forskning på vårens andra Forskning i Framkant.


Anna StrömbergHjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som beror på att hjärtat inte klarar av att pumpa runt tillräckligt med blod i förhållande till kroppens behov. Det kan ha flera orsaker. Vanligast är att personen tidigare har haft en hjärtinfarkt eller högt blodtryck, men det kan också bero på medfödda hjärtfel, defekta klaffar eller hjärtmuskelsjukdom.
– Det är ett väldigt allvarligt tillstånd som har blivit vanligare, dels eftersom vi lever längre, men också eftersom vi har blivit bättre på att behandla hjärtproblem, till exempel akuta hjärtinfarkter säger Anna Strömberg.


Hon har arbetat med hjärtpatienter i över 20 år och forskat inom området sedan slutet av 90-talet. Hennes intresse väcktes under arbetet i den kliniska verksamheten, när hon skulle följa upp patienternas behandling och ge information om allt från kost och vätskeintag till motion.
– Vi gav ofta egenvårds råd utifrån beprövad erfarenhet, snarare än att det var evidensbaserat. Och det väckte en nyfikenhet. Hur effektivt är det egentligen med patientutbildning? Kan bättre egenvård påverka patientens livskvalitet och minska behovet av sjukvård? Professor Ulf Dahlström, som senare blev min handledare, uppmuntrade mig och sa ”det får du väl ta reda på”. På den vägen är det, säger hon.


Anna Strömberg delar sin tid mellan forskning, kliniskt arbete på hjärtsviktsmottagningen, undervisning av studenter på Hälsouniversitetet och som avdelningscheff på HU:s avdelningen för omvårdnad. Hon deltar även i flera internationella studier och med att sprida forskning inom området, bland annat som en av redaktörerna för tidskriften ”European Journal of Cardiovascular Nursing”.
Hon driver flera tvärvetenskapliga forskningsprojekt som rör allt från undersökning av näringsintag, kroppssammansättning och energiomsättning hos hjärtpatienter, till att ta fram europeiska riktlinjer för hemsjukvård av patienter med hjärtsvikt.
– Det som är gemensamt för alla projekt är att de är patientnära. Hur upplever de sin situation och vilken egenvård bedriver de? Kan datorbaserad information öka deras kunskaper och upplevda kontroll över sjukdomen? Hur fungerar kontakten med hemsjukvården?


Tidigare har hon varit med och tagit fram en informations-CD för patienter med kronisk hjärtsvikt som har översatts och nu finns på åtta språk. 
– Det är en utmaning eftersom patientgruppen är så heterogen – allt ifrån 80-åriga multisjuka personer som börjar få problem med minnet, till 40-åriga småbarnsföräldrar mitt i livet.
Hon har även varit med och varit med och tagit fram en internationell hemsida med information till patienter och närstående. Det övergripande syftet för hennes forskning är att utveckla metoder och modeller för uppföljning, utbildning och stöd till patienter och närstående. Målet är att öka deras egenvårdsförmåga, livskvalitet och upplevda kontroll över sjukdomen.
– Men det finns även en kostnadsaspekt. Man räknar med att 2-3 procent av sjukvårdens samlade kostnader går till den här gruppen. Kan man minska antalet akuta försämringar som leder till sjukhusinläggningar så sparar det både resurser och minskar lidande hos enskilda individer, säger hon.


Text: Karin Allander

Anna Strömberg föreläser den 7 april kl. 15:30 i Victoriasalen, Universitetssjukhuset i Linköping.

 


2011-03-31




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-06-20