Göm menyn

Livsvillkor påverkar risk att dö i hjärtinfarkt

Margareta Kristenson, professor och överläkare i socialmedicin, är först ut i vårens föreläsningsserie Forskning i Framkant. Hennes forskning handlar om att förstå varför stressfyllda livsvillkor kan öka vår risk att drabbas av hjärtinfarkt.

Margareta Kristenson.Margareta Kristensons avhandling gällde orsaker till att femtioåriga litauiska män löpte fyra gånger så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt som en femtioårig svensk man. Olikheter i levnadsvanor och sjukvårdsinsatser mellan länderna kunde bara förklara en del av skillnaden. Däremot fann hon stora skillnader i livssituationen.

– De litauiska männen hade sämre balans mellan krav och kontroll i arbetet och tunnare sociala nätverk jämfört med de svenska männen. De hade också lägre tillit till sin egen förmåga att klara utmaningar och mera uppgivenhets stress och depressivitet. De hade därtill en sämre förmåga att aktivera stresshormonet kortisol när de utsattes hos stress säger Margareta Kristenson.
 

I det svenska samhället finns också tydliga hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Arbetare löper dubbelt så stor risk att dö i hjärtinfarkt som tjänstemän, och risken är högre för lågutbildade än för högutbildade. Risken är också högre för invandrare jämfört med svenskfödda. Hennes forskning har därför fortsatt med studier i Östergötland, där hennes forskargrupp, i flera studier, har kunnat visa att människor från låg socioekonomisk grupp, hade samma mönster av ogynnsamma livsvillkor och stress, som de litauiska männen visade, och detta gäller både kvinnor och män.

– Vi vet att stress och psykologiska orsaker kan påverka vår hälsa och särskilt risken för hjärtinfarkt. Vår fråga är hur stressen ”kommer in i kroppen” men också vilka som är de viktigaste skyddsfaktorerna.


Stresshormonet kortisol ska normalt utsöndras mera då individen behöver agera till exempel vid en utmaning. Men det är lika viktigt att kunna slappna av, och att stresshormonerna sjunker tillbaka så att kroppen kan vila.

– En flack kortisol kurva över dygnet med låga morgonvärden och höga kvällsvärden kan kopplas till  en låggradig inflammation och ökad mängd av ett sårbarhetsämne som anses kunna bidra till skörare åderförkalkning så att hjärtats kärl brister, säger Margareta Kristenson.

Hon är forskningsledare i ett projekt som studerar livsvillkor, stress och hälsa hos 1 000 personer i Östergötland och arbetar just nu med en 6-årsuppföljning med dessa data. Projektet har nyligen fått ytterligare forskningsmedel och ska utökas till att omfatta 8 000 individer i länet.

Text: Maria Carlqvist

 


2011-03-21




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-10-23