Göm menyn

Stort intresse när nya laboratorier invigdes

Bandklippning
På måndagen invigdes de nya GMP-laboratorierna vid Hälsouniversitetet. Med hjälp av dem hoppas forskarna ta fram helt nya behandlingsmetoder mot såväl hornhinneskador, som hjärtinfarkt och bensår. Framför allt ska labben användas till vävnadsproduktion av bland annat hud och hornhinnor.


Invigning GMP-labIntresset var stort när de nya laboratorierna visades upp i måndags. På plats fanns bland andra Marie Morell, Landstingsstyrelsens ordförande och Karin Fälth-Magnusson, tillförordnad rektor vid Linköpings universitet.
– Det här är ett viktigt samarbete med Landstinget som sätter vår forskning på kartan, även internationellt.  Vi hoppas att laboratorierna ska bidra till bättre vård och behandling i framtiden. Våra förväntningar är höga, sa Karin Fälth-Magnusson.

GMP-laboratorierna ska användas för vävnadsproduktion och stamcellsforskning och de har mycket högt ställda krav på renhet, klimat och laboratorietekniska rutiner. Laboratorierna kommer att betyda mycket för både forskningen och den befintliga kliniska verksamheten på sjukhuset.
Ett exempel är produktionen av biosyntetiska hornhinnor, som byggs upp av patientens egna celler. Det är ett område där Linköpings universitet ligger i framkant, även internationellt, genom de lyckade transplantationer som tidigare genomförts.
– Eftersom det är brist på donerade hornhinnor, så öppnar den här verksamheten nya möjligheter för sjukvården vad gäller transplantationer av biosyntetiska hornhinnor. På sikt innebär det att fler patienter med ögonsjukdomar kommer att kunna behandlas, säger Lena Sporrong som är laboratoriechef.
 

Totalt innehåller GMP-laboratoriet tre separata rum där olika verksamheter ska bedrivas. Ett av dem är biomaterial-labbet där hornhinnor ska produceras.  De övriga två är ett stamcells-lab, där stamceller ska isoleras och odlas, och ett lab för produktion av vävnader för transplantation. Till att börja med gäller det hud, vilket redan nu används flitigt inom brännskadevården, men så småningom hoppas man utvidga verksamheten till produktion av allt från brosk, till urinrör och blodkärl.
Vid ingivningen fanns flera forskare på plats som kommer att använda de nya labben, bland annat Per Fagerholm, professor i oftalmologi, Gunnar Kratz, professor i plastikkirurgi och May Griffith, professor i regenerativ medicin.
 

May Griffith berättade bland annat om ett pågående forskningsprojekt, med målet att ta fram en ny behandling vid hjärtinfarkt med hjälp av stamceller. I projektet har de simulerat hjärtinfarkter på grishjärtan och sedan injicerat stamceller från blod eller benmärg.
– Hittills har vi sett goda resultat, genom att blodflödet har ökat efter injektionen. Förhoppningsvis gör det här arbetet att vi på sikt kan ta fram en ny typ av behandling, säger hon.
Gunnar Kratz berättade om hur odlade vävnader används inom plastkirurgin, exempelvis vid brännskador, och hur de nya laboratorierna kommer att bidra till forskning och utveckling inom området. 
– Bensår kostar till exempel samhället över fem miljarder kronor varje år. Det är ett område där vi hoppas ta fram en ny behandlingsmetod, säger han.


Text & foto: Karin Allander


Fotnot: GMP står för Good Manufacturing Practice och är ett internationellt regelverk för att kvalitetssäkra tillverkning och testning av bland annat farmaceutiska komponenter och produkter, implantat, medicinska apparater, med mera.
 


2011-03-03




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-06-20