Göm menyn

Vuxna skilsmässobarn mår inte sämre än andra

Teresia Ängarne-Lindberg

Skilsmässobarn är psykiskt och fysiskt lika friska som andra när de nått vuxen ålder, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet. Undantaget är en mindre grupp yngre kvinnor med sämre mental hälsa och personliga resurser än de övriga i studien.

Forskare i barn- och ungdomspsykiatri vid LiU har studerat hur barn i skilsmässofamiljer mår när de blivit vuxna, 15-20 år senare. Studierna, som omfattat barn vars föräldrar skilde sig under ett år på 1980-talet, redovisas nu i en avhandling av doktoranden Teresia Ängarne-Lindberg.

Trots att dessa barn utöver själva skilsmässan fått vara med om fler omvälvande livshändelser än jämnåriga i intakta familjer – som konflikter mellan föräldrarna, flyttningar och försämrad ekonomi – märks ingen avgörande skillnad i mental hälsa när de kommit upp i 20-30-årsåldern.

I intervjuer och enkäter har deltagarna svarat på frågor om sina upplevelser av skilsmässan, mental hälsa, livshändelser utöver skilsmässan samt personliga resurser (känsla av sammanhang). Dessa uppgifter har kompletterats med data från psykiatrijournaler och sjukvårdsregister. Resultaten från gruppen skilsmässobarn har jämförts med motsvarande från en kontrollgrupp av personer vars föräldrar fortsatt att leva tillsammans.

Under barn- och ungdomsåren närmast efter skilsmässan var däremot de psykiatriska kontakterna betydligt vanligare i skilsmässogruppen – framförallt bland flickor - än i kontrollgruppen. Detta kan vara en av förklaringarna till att skilsmässorna oftast inte orsakat några avgörande konsekvenser i vuxen ålder. Andra positiva faktorer är goda personliga resurser hos barnen och att föräldrarna hanterat situationen på ett bra sätt.

En grupp av kvinnor mellan 22 och 27 år avviker från den generella bilden i studien. Vid tiden för föräldrarnas skilsmässa var de 7-12 år gamla och utgör eventuellt en mer sårbar kategori med bland annat sämre mental hälsa och känsla av sammanhang (KASAM). Höga värden på KASAM innebär att individen har en god förmåga att hantera utmaningar. Tidigare forskning har också visat att flickor i de tidiga tonåren löper större risk än pojkar att drabbas av depression i samband med negativa livshändelser.

Varje år spricker cirka 20 000 äktenskap i Sverige. 2008 fick 47 000 barn uppleva att deras föräldrar separerade, upplösta samboförhållanden inräknade.

- Trots att resultaten visar på god hälsa hos barnen 15-20 år efter skilsmässan är det viktigt att framhålla att inga barn önskar att deras föräldrar ska skilja sig. Men om föräldrarna inte har det bra tillsammans ansåg många av de intervjuade att skilsmässa kanske var den bästa lösningen, säger Teresia Ängarne-Lindberg.

Avhandlingen Grown-up children of divorce:

Experiences and health är utgiven på LiU Electronic Press, se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-54630. Disputationen äger rum torsdag 29 april kl 9:00 i Berzeliussalen, Campus US, Aschans gata, Linköping. Opponent är docent Michael Gähler, Stockholms universitet.

Kontakt:

Teresia Ängarne-Lindberg, 013-224213, 070-2343764, teresia.angarne-lindberg@liu.se

Text: Åke Hjelm


2010-04-28




Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: 2019-11-21