Göm menyn

Forskning i framkant: Kan KBT hjälpa patienter med ospecifika bröstsmärtor?

Patienter med oro och ångest över ospecifika bröstsmärtor är en grupp som riskerar att hamna mellan stolarna – samtidigt som de bidrar till höga sjukvårds- och samhällskostnader. Kan kognitiv beteendeterapi (KBT) via nätet vara en lösning för patientgruppen?

Det tror Ghassan Mourad, universitetslektor vid avdelningen för omvårdnad, som ska föreläsa om sin forskning vid öppna föreläsningsserien Forskning i framkant 16 februari. Rubriken är "Internetbaserad KBT för patienter med icke-kardiell bröstsmärta". Ghassan Mourad

En kort bakgrund till Ghassan Mourads nuvarande forskningsprojekt finns i hans avhandling där han arbetade med just patienter som led av oklara eller ospecifika bröstsmärtor. Avhandlingen visade att psykisk ohälsa var vanligt förekommande i gruppen. Det visade sig dessutom att jämfört med patienter som hade konstaterade hjärtproblem, såsom hjärtinfarkt eller kärlkramp, så konsumerade gruppen med ospecifika bröstsmärtor lika mycket vård. Samtidigt var gruppen nästan fyra gånger så stor som den med konstaterade hjärtproblem.  

Begränsar sig i vardagen

En stor kostnad för vården med andra ord.

– På samma gång är det här en grupp människor som begränsar sig i sin vardag på grund av att man är orolig för de smärtor man känner och vad det skulle kunna leda till, förklarar Ghassan.

Och det är där hans forskning befinner sig just nu – för hur kan man hjälpa de här personerna utan att de också tar stora vårdresurser i anspråk?

– Mycket av vården i Sverige i dag är väldigt inriktad på den fysiologiska biten, väldigt lite tar den psykologiska delen i beaktande. I de här fallen finns det ofta inte så mycket mer att säga till patienterna. Det vi såg var att det kunde finnas ett behov hos patienten att ändra sitt tankemönster, öka sin kunskap om bröstsmärtan och bli övertygad om att hjärtat klarar av fysisk ansträngning.

Bryta mönster

Tanken på KBT föddes och för att kunna erbjuda så mycket vård som möjligt vände sig Ghassan till nätet.

– För att lära sig hantera sina bröstsmärtor och inte begränsa sig i sin vardag bygger KBT-behandlingen via nätet på undervisning, fysisk aktivitet och avslappningsövningar. Allt för att bryta det tankemönster som finns hos patienten.

Via nätet har patienten också tillgång till övningarna dygnet runt och man kan på så vis också möta fler människor i deras behov.

– Man kan komma åt materialet när man vill och man ska få svar på sina frågor inom ett dygn. Tillgänglig vård när man behöver den.

Snabbare än att ordna en tid på vårdcentralen med andra ord.

Men motstånd finns så klart.

– Det kan vara svårt för patienten att acceptera att det här inte är en fysisk åkomma eller att man faktiskt vill träffa en riktig person och prata om sina problem. Men vad vi sett så är yngre personer, 18–30 år, mer mottagliga och pratar mer öppet kring psykisk ohälsa, något som underlättar.

Tanken är nu att dra igång ett större projekt till hösten.

– Där kommer vi undersöka runt 120 personer och det finns massvis med variabler att titta på, både före och efter interventionen, förklarar Ghassan.


Föreläsningen "Internetbaserad KBT för patienter med icke-kardiell bröstsmärta" äger rum 16 februari kl 16.30 i Hugo Theorell-salen, Norra entrén, US och är öppen för alla. Föreläsningen går under "Forskning i framkant", ett gemensamt arrangemang mellan Medicinska fakulteten och Region Östergötland. Läs mer här.


Daniel Windre Wed Feb 08 10:27:23 CET 2017




Kvinna vid spegel

Kraftig fixering vid utseendet kan vara dold psykisk sjukdom

Dysmorfofobi, eller BDD, tycks vara en relativt vanlig psykisk sjukdom. Forskningen som gjorts inom, medicinsk psykologi vid IKE, pekar på att personer som lider av BDD är besvikna på kontakten med sjukvården.

Hjärta

Miljoner till forskning om hjärta, kärl och lungor vid Medicinska fakulteten

Forskare vid Medicinska fakulteten får 8,7 miljoner kronor från Hjärt-Lungfonden. Bland annat Toste Länne, professor i fysiologi vid IMH, som får 1,2 miljoner kronor i anslag till sin forskning kring aneurysmsjukdom. 

Vinterlandskap till vinterdialogen

Studenternas förbättringsarbete står i fokus på Vinterdialogen

"Ett forum för att utveckla och sprida kunskap om förbättringsarbete och samtidigt knyta nya kontakter". Så beskriver Johanna Dahlberg, universitetslektor, arrangemanget Vinterdialogen.

Upprop VT2017

Nya studenter välkomnades till Medfak

Runt 400 nya studenter fanns på plats i Växthuset när det var dags för vårterminens upprop på Medicinska fakulteten. "Ni ska alla känna er varmt välkomna till er utbildning som kommer att innebära starten på ett livslångt lärande", sa dekanus Johan D Söderholm.

PBL-guiden

Nystart med färsk PBL-guide på Medfak

Ny PBL-guide till vårens studenter på Medfak och nytänk kring formerna för interprofessionellt lärande. Principerna är viktigare än proceduren, säger Madeleine Abrandt Dahlgren, professor i medicinsk pedagogik.

US Södra entrén

Topplaceringar bland bästa sjukhusen

Dagens Medicin har tillkännagett den årliga rankingen av landets bästa sjukhus. Både Universitetssjukhuset i Linköping (US) och Lasarettet i Motala (LiM) knep andraplatserna i sina respektive klasser.

Hon fick läkarprogrammets Kandidat Kork-pris

Frida Meyer får läkarstudenterna att känna sig trygga att möta akuta situationer. Därför får hon Kandidat Kork-priset av sistaterminsstudenterna på läkarprogrammet i Linköping. Det är första gången som priset går till akutsjukvården.

Martin Hallbeck

Alzheimerfonden delar ut miljonanslag till LiU-forskare

Martin Hallbeck har tilldelats en miljon kronor från Alzheimerfonden. För det ska han och hans grupp bland annat forska kring nya möjligheter att diagnostisera sjukdomen. Ytterligare två forskare vid LiU får medel från fonden.

Heilig

Pengar till forskning om barndomstrauma och beroenderisk

Markus Heilig, professor vid IKE, har fått anslag från Systembolaget till forskning om kopplingen mellan barndomstrauma och ökad risk för alkoholproblem.

TInnitusvård

Personcentrerad tinnitusvård ger god effekt

Patienter med tinnitus och nedsatt hörsel har nytta av hörapparater, en rehabiliteringsprocess som kan underlättas av motiverande samtal. Det ser audionomen Reza Zarenoe i sin doktorsavhandling där han speciellt intresserar sig för personcentrerade vårdprocesser där patienten deltar aktivt i sin vård.

Tätt bland priser och diplom på årets sista fakulteteskollegium

Ett stort engagemang och en tydlig närvaro. Så lyder en del av motiveringen till varför Stig Linder får årets pris för bästa föreläsning till Andreas Rousseaus minne. Det och många andra priser, anslag och docentdiplom stod i fokus när året summerades under terminens sista fakultetskollegium.

Tiny Jaarsma

Amerikansk utmärkelse till LiU-professor

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, har fått utmärkelsen Distinguished Scientist Award från den amerikanska organisationen American Heart Association, AHA.

Stefan Thor leder WCMM

I gränslandet mellan människa och teknik

Nya Wallenberg centrum för molekylärmedicin vid Linköpings universitet är nu invigt. Centrumet är del av en storsatsning på svensk forskning inom life science-området. I samband med invigningen gavs ett två dagar långt symposium, där flera av forskarna gav smakprov på vilken typ av forskning som kan uppstå när medicin och teknik möts.

Barnafrid, invigning

Efterlängtade Barnafrid officellt invigt

En värdefull kunskapsbank och ett verktyg för samordning mellan forskning och klinisk verksamhet. Lovorden var många när Barnafrid – det nya nationella centrumet för kunskap om våld och övergrepp mot barn – officiellt invigdes på Konsert & kongress 7 december.

Björn Gerdle

LiU-forskare pekar på brister i smärtvård

Långvarig smärta är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning med personligt lidande och höga samhällskostnader som följd. I en rapport om den nationella smärtvården pekar en expertgrupp bestående av bland annat LiU-forskare på brister i bemötande och kompetens på området.

Medel för idrottsforskning och skador till LiU

Centrum för idrottsforskning har beslutat om sina medel för 2017 på totalt 20,5 miljoner kronor. Av dessa medel får LiU-forskare hela 13 procent – eller 2,6 miljoner kronor.

Sasan Zandi

Ny Wallenberg Academy Fellow vid Medfak

LiU har fått två nya Wallenberg Academy Fellows, varav en vid Medicinska fakulteten, Sasan Zandi. Zandis forskning handlar om utmaningen i återfall i cancersjukdomen akut leukemi. Daniel Aili, IFM, är den andra forskaren vid LiU som utnämnts till Fellow. Hans forskning handlar om material som kan hjälpa oss att skapa nya organ med 3D-skrivare.

Dr Piazza

Spännande föreläsning när neuropris delas ut för första gången

15 december delas Linköping Neuroscience Award ut för första gången. Priset går till Dr. Pier Vincenzo Piazza, en av de ledande nerouforskarna i världen och ledare vid Neurocentre Magendie i Bordeaux, Frankrike. I samband med detta ges även en föreläsning av pristagaren.

Håkan Olausson

Håkan Olausson om beröring i DN

Forskning vid LiU om beröring och vad den innebär för människans sociala utveckling och stresshantering fortsätter att uppmärksammans. På dn.se:s Insidan intervjuas Håkan Olausson, professor i klinisk neurovetenskap, om varför beröring är viktigt för vårt välmående.


Sidansvarig: daniel.windre@liu.se
Senast uppdaterad: Thu Feb 23 10:56:15 CET 2017