Förbud, tillstånd, begränsningar och andra krav

På denna sida finns information om ämnen som är förbjudna, ämnen som kräver tillstånd eller vars användning begränsas i lagstiftning. Reglerna är i vissa fall kopplade till sanktionsavgift om de inte följs.

Observera att det finns förbud för användning av vissa kemikalier inom grundutbildning!

Tillstånd, av olika slag

• Hälsoskadliga ämnen grupp A och B
• Brandfarliga varor
• Sprängämnesprekursorer 
• Narkotika
• Narkotikaprekursorer
• Hälsofarliga varor

Förbjudna produkter - exempel

• Metylenklorid och trikloretylen
• Kvicksilver
• Ozonnedbrytande ämnen
• Ytterligare förbud finns för verksamhet inom grundutbildning

 

Andra krav - Hygieniska gränsvärden för kemiska ämnen/produkter 

Särskilda regler gäller för CMR-klassade produkter

 

Hur kontrollera att vi inte har ämnen som kräver tillstånd?

• Genom att använda kemikaliehanteringssystemet KLARA (nås via länk i menyn till höger) går det att ta fram en lista för er egen enhet/avdelning/motsvarande över de kemikalier ni själva har och som listas som Grupp A eller Grupp B ämnen. För hjälp med detta, kontakta er inventerare eller kemikaliekoordinator/miljöstrateg enligt menyn till höger.

Tillstånd

---

Hälsoskadliga ämnen, Grupp A och B

• Vissa ämnen kräver tillstånd för att få hanteras, det gäller t ex vissa cancerframkallande, sensibiliserande, allergiframkallande eller reproduktionsstörande ämnen.
• Mer om kemiska ämnen som kräver tillstånd eller anmälan finns att läsa på Arbetsmiljöverkets information om Kemitillstånd och i Arbetsmiljöverkets föreskrift "Kemiska arbetsmiljörisker" (se länk i menyn till höger) finns i bilaga 1 en förteckning över:

• Tillstånd – Kemiska ämnen listade i grupp A får vanligen inte hanteras alls (cancerframkallande ämnen), tillstånd kan ges t ex för forskning på cancerogen substans eller mätmetod. Krav på tillstånd gäller också för kemiska produkter som innehåller ett sådant ämne som förorening i en halt av 0,1 viktprocent eller mer.

• Tillstånd - Kemiska ämnen listade i grupp B får hanteras efter tillstånd från Arbetsmiljöverket Det handlar om en grupp av ämnen som är cancerframkallande, sensibiliserande, allergiframkallande eller reproduktionsstörande. Ett ämne som tillhör grupp B eller en produkt som innehåller ett sådant ämne i en halt av 1 viktprocent eller mer får endast hanteras efter tillstånd av Arbetsmiljöverket.
• Den enhet/avdelning som ska använda ämnet ansvarar själv för att ansöka om tillstånd och diarieföra ansökan.
• Tillstånd gäller under begränsad tid, vanligen 1-3 år.
• Överträdelse av bestämmelserna om tillstånd kan medföra sanktionsavgift (400 000 kr för Grupp A ämne och 150 000 kr för grupp B ämne).
• Kemiska produkter som omfattas av tillståndskrav enligt bestämmelserna i 7-14 §§ förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem.

 

Brandfarliga varor

Tillstånd för brandfarliga varor söks campusvis vid LiU, även vid Region Östergötland söks tillstånd för brandfarlig vara gemensamt. För mer information se ämnessidorna för Brandskydd under rubriken Hantering av brandfarlig vara.

 

Sprängämnesprekursorer

• Till sprängämnesprekursorer räknas ämnen som kan användas för tillverkning av hemgjorda sprängämnen. För att förhindra terrorism regleras därför sådana ämnen genom särskild lagstiftning inom EU, EU-förordning 2019/1148 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer som reglerar tillgången på produkter som innehåller sprängämnesprekursorer.
• Mer information om sprängämnesprekursorer och gällande lagstiftningar (europeiska och svenska) finns på MSB:s sidor om Brandfarligt och explosivt. Information finns också i en vägledning  från EU-kommissionen, till EU-förordning 2019/1148 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer.
• Exempel på sprängämnesprekursorer är salpetersyra, väteperoxid, svavelsyra och aceton men också t ex ammoniumnitrat. Se också bilaga I och II i EU-förordning 2019/1148.

Vid inköp av vissa sprängämnesprekursorer

Sprängämnesprekursorer som omfattas av restriktioner är produkter som innehåller:

• Ammoniumnitrat: mer än 45,7 vikt% (motsvarar mer än 16 vikt% kväve från ammoniumnitrat).
• Natrium- eller Kaliumklorat: mer än 40 vikt%.
• Natrium- eller Kaliumperklorat: mer än 40 vikt%.
• Nitrometan: mer än 16 vikt% (motsvarar mer än 12 volym% i bränslen för modellfarkoster).
• Salpetersyra: mer än 3 vikt%.
• Svavelsyra: mer än 15 vikt%.
• Väteperoxid: mer än 12 vikt%.

Den som säljer sprängämnesprekursorer som omfattas av restriktioner måste begära in uppgifter om köparen för att kunna fastställa kategori av användare och spara uppgifterna i 18 månader. Därför behöver verksamheter som ska köpa in ovanstående produkter fylla i en kundförsäkran hos leverantören, där man anger att verksamheten är en professionell användare dvs verksamhet som behöver använda produkterna i sin yrkesmässiga verksamhet.

Det finns möjlighet för verksamhet att teckna en kundförsäkran som innebär att kontroller bara behöver genomföras en gång per år, förutsatt att mottagaren alltid är densamma och ordern inte ändras väsentligt från gång till gång.

Uppgifter som behöver lämnas är:

• ID-bevis för person som "företräder företaget". Vid LiU bör det vara avdelningschef eller annan person med insyn i och ansvar för verksamheten som ”företräder företaget”. ID-beviset kan vara passnumret eller körkortsnumret inklusive namn på myndighet som utfärdat ID-beviset (ex. Polismyndigheten eller Trafikverket).
• Företagets namn, adress och organisationsnummer. Linköpings universitet samt institutionen/avdelningens namn, adress, Org. nr 202100–3096)
• Företagets verksamhet: Forskning och undervisning vid Linköpings universitet
• Användning av produkten (kort beskrivning av vad produkten kommer att användas till)
• Kundförsäkran ska antingen föras över på en brevmall (vid LiU finns Wordmall) eller stämplas med Linköpings universitets stämpel (eller motsvarande vid Region Östergötland). 

Rapporteringskrav av stöld, försvinnanden

Den som hanterar (förvarar och/eller använder) sprängämnesprekursorer som regleras i EU-förordning 2019/1148 är skyldiga att rapportera betydande stölder och försvinnanden av dessa till polisen inom 24 timmar från upptäckten. Rapportering sker i första hand till prekursor@polisen.se. Det går även att rapportera till polisens telefonnummer 114 14. I samband med rapportering till polisen ska LiU:s Miljö-och säkerhetsenhet informeras genom att skicka ett mail till sakerhet@liu.se i de ärenden som rör LiU:s verksamhet. En bedömning bör göras från fall till fall om eventuellt försvinnanden eller stöld är betydande.

Rapporteringskravet gäller för:

Väteperoxid  (CAS 7722-84-1)	Natriumperklorat (CAS 7601-89-0)	Natriumnitrat (CAS 7631-99-4)
Nitrometan   (CAS 75-52-5)	Svavelsyra (CAS 7664-93-9)	Kalciumnitrat (CAS 10124-37-5)
Salpetersyra (CAS 7697-37-2)	Ammoniumnitrat (CAS 6484-52-2)	Kalciumammoniumnitrat (CAS 15245-12-2)
Kaliumklorat (CAS 3811-04-9)	Aceton  (CAS 67-64-1)	Magnesiumnitrat hexahydrat (CAS 13446-18-9)
Natriumklorat (CAS 7775-09-9)	Hexamin   (CAS 100-97-0)	Aluminiumpulver (CAS 7429-90-5)
Kaliumperklorat (CAS 7778-74-7)	Kaliumnitrat (CAS 7757-79-1)	Magnesiumpulver (CAS 7439-95-4)

Produkter som innehåller minst fem ingredienser, och där halten av varje ingående sprängämnesprekursor är lägre än 1 vikt%, är undantagna från reglerna om rapporteringskrav.

 

Undantag från krav på tillstånd enligt Reach-förordningen

Vissa kemiska ämnen är förbjudna enligt Reach-förordningen, men ett generellt undantag från krav på tillstånd finns för användning i vetenskaplig forskning och utveckling, vilket innebär att tillstånd inte behöver sökas. Undantaget kan dock behöva intygas i samband med inköp genom sk slutanvändardeklaration (end-user-declaration, EUD) se avsnitt Om Reach, tillstånd och EUD. 

 

Narkotika Narkotikaprekursorer, Hälsofarliga varor och sk Substanser under utredning

Summering av lagstiftning som gäller Narkotika, Narkotikaprekursorer, Hälsofarliga varor och sk Substanser under utredning. 

Narkotika, narkotikaklassade läkemedel

Narkotika får utan tillstånd innehas av föreståndare för vetenskaplig institution som ägs eller stöds av staten, i enlighet med lagen (1992:860) om kontroll av narkotika, 7§. Mer information finns på Läkemedelsverkets hemsida.
 

Ämnen som klassas som narkotika listas i Läkemedelsverkets föreskrift om förteckningar över narkotika (LVFS 2011:10), denna föreskrift uppdateras regelbundet med nya ämnen. Ändringsföreskrfiter med senaste tillkomna ämnen samt sk.  konsoliderade föreskrifter (där ändringnar presenteras samlat) finns via Läkemedelsverkets hemsida under lagar och regler, ämnesvis förteckning.

Krav vid hantering av narkotika, narkotikaklassade läkemedel

• Begränsat antal personer som ska ha tillgång till narkotika, inom verksamheten ska det därför dokumenteras i en förteckning vilka personer som har rätt att hantera narkotika (enligt LVFS 2011:9 §26). Även vilka narkotiska substanser som hanteras ska förtecknas. Denna förteckning ska uppdateras så fort en förändring sker. Dokumentationen ska sparas i 5 år. 
• Narkotikaanteckningar (”journalföring”) ska alltid föras så att all hantering av narkotika, narkotikaklassade läkemedel kan spåras dvs mängder som inköps/införs/utförs/förbrukas eller kasseras måste föras löpande (hantering ska också kunna redovisas på ev anmodan av Läkemedelsverket). Narkotikaanteckningar ska även sammanställas för kalenderår framgår dvs en sammanställning per år.  Dokumentationen ska sparas i 5 år. 
• Mängden narkotika, narkotikaklassade läkemedel ska inventeras minst en gång per år och då ska faktiskt mängd jämföras med antecknat lagersaldo i narkotikaanteckningarna.  
• Om faktisk mängd och antecknat lagersaldo EJ överensstämmer, ska orsak till avvikelsen anges. Om avvikelse ej kan förklaras ska  prefekt/motsvarande informeras. Vid misstanke om svinn/stöld ska prefekt/motsvarande informera säkerhetschefen.
• Föreståndare för vetenskaplig institution inte längre behöver lämna in uppgift till Läkemedelsverket om sin verksamhet med narkotika under det gångna året när det gäller innehav ("årsredovisning"). Detta framgår tyvärr inte av information på Läkemedelsverkets hemsida.
• Andra krav t ex som rör redovisning kan finnas vid tillstånd för t ex införsel eller utförsel. 
• Krav på förvaringsplats så endast de som har rätt att hantera narkotika har åtkomst, vilket innebär separat förvaring i låst skåp, motsvarande.
   

Narkotikaprekursorer

• Ett sätt att strypa tillgången på olaglig narkotika är att strypa tillgången på de kemikalier som behövs vid tillverkningen. Här pågår bland annat ett samarbete mellan branschorganisationer och myndigheter som Läkemedelsverket, Rikskriminalpolisen och Tullverket.

Ämnen som kräver tillstånd – Kategori 1, t ex:

efedrin
ergometrin
ergotamin
klorefedrin (från och med 21 september 2016)
Klorpseudoefedrin (från och med 21 september 2016)
lysergsyra
1-fenyl-2-propanon
pseudoefedrin
norefedrin
N-acetylantranilsyra
3,4-meylendioxi-fenylpropan-2-on
isosafrol
piperonal
safrol
alfa-fenylacetoacetonitil

 

Ättiksyraanhydrid och röd fosfor - kan krävas registrering av innehav

Däremot krävs registring för innehav av mer än 100 liter av ättiksyraanhydrid (100 liter inom hela LiU, inte inom en specifik verksamhet) och 0,5 kg av röd fosfor under en 12 månadersperiod. Vid planering för att använda stora mängder ättiksyraanhydrid, kontakta LiU:s koordinator för kemikaliehantering. 

Ämnen som inte kräver registrering eller tillstånd vid enbart innehav

För innehav av kategori 2B och 3 krävs ingen registrering, det gäller t ex:  

antranilsyra
fenylättiksyra
piperidin
kaliumpermanganat

aceton

etyleter

metyletylketon
toluen
svavelsyra
saltsyra

Uppdaterade uppgifter om vika ämnen som klassificeras som narkotikaprekursorer samt blanketter finns på Läkemedelsverkets hemsida om narkotikaprekursorer. 

 

Hälsofarlig vara

Hälsofarliga varor är ämnen som på grund av sina inneboende egenskaper medför fara för människors liv eller hälsa och som används eller kan antas användas i syfte att uppnå berusning eller annan påverkan. För att begränsa tillgången krävs det tillstånd från Folkhälsomyndigheten (FHM) innan man får använda ett ämne som klassas som hälsofarlig vara. På Folkhälsomyndighetens webbplats finns information om hälsofarlig vara och om hur man söker tillstånd. 

Vilka ämnen är hälsofarlig vara?

Den senaste uppdateringen av vilka ämnen som omfattas av kraven för hälsofarlig vara finns i bilagan till Förordning (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. För att säkerställa att den senaste versionen används, går den alltid att hitta via Riksdagens webbplats. Den nya versionen av bilagan ligger alltid sist i webbdokumentet, så ett tips är att scrolla nerifrån. 

Ansökan om tillstånd

Ansökan gäller i ett kalenderår dvs jan-dec, i ansökan vill Folkhälsomyndigheten ha följande uppgifter:

1. En ansökan där det anges vilka hälsofarliga varor som avses, mängder som ska hanteras ska anges, var de användas osv vilket anges i blankett/motsvarande via FHM:s webbplats
2. Då det är LiU som ansöker (utifrån organisationsnummer) ska någon ansvarig för LiU:s verksamhet bestyrka den här typen av ansökningar och FHM vill därför ha underskrift av firmatecknare, alternativt ska en fullmakt finnas för den sökande. Se nedan om fullmakt. 
3. Någon typ av intyg som styrker den sökandes behörighet att hantera och ansvara för hälsofarlig vara krävs

​Om Fullmakt

• Eftersom en fullmakt kan användas mer än en gång underlättas ansökningsprocessen av att slippa skaffa underskrift av firmatecknare varje år (man ansöker om denna typ av tillstånd per kalenderår). Vilka som är firmatecknare vid LiU framgår ur särskillt Rektorsbeslut, "generell rätt att teckna universitetets firma" dessa beslut finns i LiUdok och uppdateras oftats årligen. 
• Vid LiU finns en mall framtagen för fullmakt avseende FHM som ska användas för detta ändamål, och den kan gälla i max 5 år. Därefter får en ny fullmakt tas fram om den fortfarande behövs. 
• Prefekt/motsvarande ska finnas på sändlista, så hen får kännedom att sådant tillstånd söks vid institutionen/motsvarande.
• Använd vid LiU framtagen mall till fullmakt.
• Fullmakten ska sedan skickas till FHM på det sätt FHM anger. 
• Alla dokumentet i ärendet ska diarieföras vid berörd institution vid LiU.

 

Om Intyg av behörighet

• För att underlätta för de sökande vid ansökningsprocessen vid LiU har en mall tagits fram för att intyga den sökandes behörighet, denna bör användas för detta ändamål, och kan gälla i max 1 år. Därefter får ett nytt intyg tas fram om den fortfarande behövs.
• Sökandes avdelningschef ska skriva under intyget (en chef med fördelade arbetsmiljöuppgifter från prefekt/motsvarande). Avdelningschef bedöms vara en lämplig att skriva under denna typ av intyg, då hen bör kunna bedöma att en person är anställd vid LiU, i en roll och med uppgifter som gör att hen har ett behov att använda sig av vissa hälsofarliga varor, samt att hen har ett labb med utrymmen lämpliga för hanteringen. Hen bör också kunna bedöma att den sökande är person som är insatt i gällande lagstiftning och tillser att hanteringen sker i enlighet med lagstiftning. För att underlätta för avdelningschef i dennes bedömning finns därför möjlighet att även enhetschef/forskningsledare/motsvarande skriver under ansökan om hen bättre kan bedöma lämpligheten. Men, avdelningschef SKA alltid skriva under, oavsett underskrift från enhetschef/motsvarande.
• Prefekt/motsvarande ska finnas på sändlista, så hen får kännedom att sådant tillstånd söks vid institutionen/motsvarande.
• Använd vid LiU framtagen mall för intyg av behörighet.
• Intyget ska sedan laddas upp elektroniskt i FHM:s portal, därefter skickas originalet med post till FMH tillsammans med övriga handlingar i ärendet.
• Det inskannad dokumentet ska diarieföras vid berörd institution vid LiU ihop med övriga handlingar och ansökan.

 

 

 

 

Förbjudna produkter - exempel

---

Metylenklorid och trikloretylen

• Enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer, KIFS 2017:7 (se länk i kolumnen till höger) så är metylenklorid, trikloretylen och produkter som helt eller delvis består av dess förbjudna att använda. Undantag som gäller stor del av verksamheten vid LiU är om metylenklorid eller trikloretylen används yrkesmässigt vid forskning och utveckling och i analysarbete. Annars behövs dispens från förbudet.
• Förbrukningen av metylenklorid och trikloretylen rapporteras årligen enligt krav från tillsynsmyndighet (miljökontoret).

Kvicksilver

• Kvicksilver, kvicksilverföreningar och beredningar är förbjudna att använda i Sverige.
• Kemikalieinspektionen har gjort vissa tidsbegränsade undantag där det saknas tillgängliga alternativ och dessa finns i bilaga 3 i Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer, KIFS 2017:7 (se länk i kolumnen till höger). I korthet innebär det att kvicksilver för användning inom vissa områden (t ex analyskemikalier) får användas för angiven användning t.o.m. datum angivna i tabellen nedan. 

	Kvicksilver för användning som analyskemikalier	Får användas för angiven användning t.o.m
1.	Kvicksilverföreningar för analys av kvicksilver samt utveckling av sådana analysmetoder	Tillsvidare
2.	Kvicksilverföreningar för analys enligt internationella standardmetoder inom läkemedelsområdet	2022-12-31
3.	Kvicksilverföreningar för analys av COD och i ampuller för COD-analys.	2022-12-31
4.	Kvicksilverföreningar för analys samt forskning och utveckling inom medicinsk diagnostik.	2022-12-31

Den som använder kvicksilver enligt undantagen i bilaga 3 behöver inte längre särskilt dokumentera datum för användning av kvicksilver, antal enheter, mängd och användningsområde. 

• Kemikalieinspektionen kan över undantagen i bilaga 3 bevilja dispens i enskilda fall, mer information finns på Kemikalieinspektionens webbsida om kvicksilver. Kemikalieinspektionen är dock restriktiva med att bevilja dispenser och gör det bara när det finns starka skäl. 

Generell information om kvicksilver och dess risker finns på Kemikalieinspektionens konsumentsida om kvicksilver samt i kapitel 7 kvicksilver och kvicksilverhaltiga varor i KIFS 2017:7 samt i Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.

Ozonnedbrytande ämnen -begränsningar i användning och inköp

Ämnen som bryter ned ozonskiktet innehåller antingen klor (Cl) eller brom (Br). Dessa ämnen förångas lätt och är mycket stabila. Det innebär att de kan nå stratosfären där ozonskiktet finns. Några exempel på ämnen är CFC (klorfluorkarboner) och HCFC (klorerade fluorkolväten) som har använts t ex som drivgas i sprayförpackningar och som köldmedium. Andra exempel är koltetraklorid (tetraklormetan) och 1,1,1-trikloretan (metylkloroform) som har använts som lösningsmedel och vid laboratoriearbete.

Mer information om ozonnedbrytande ämnen finns på Naturvårdsverkets hemsida om ozonnedbrytande ämnen.

Det finns gemensamma regler inom EU för ozonnedbrytande ämnen för laboratorie- och analysarbete. Det regleras i EU:s förordningar nr 1005/2009 om ämnen som bryter ner ozonskiktet och i nr 291/2011 om viktiga användningsområden för andra kontrollerade ämnen än klorfluorkolväten för laboratorie- och analysändamål.

En summering över de sk viktiga användningsområden ("essential use") som innebär tillåten användning av olika ozonnedbrytande ämnen finns i Handbok för hur ozonnedbrytande ämnen får hanteras på laboratorier och för analysändamål (på engelska). Övrig användning är då inte tillåten.

Särskilt ID nummer för inköp

I handboken för hur ozonnedbrytande ämnen får hanteras på laboratorier och för analysändamål beskrivs också den databas i vilken alla laboratorier som använder ozonnedbrytande ämnen ska finnas registrerade för att få det ID-nummer som krävs för inköp av ozonnedbrytande ämnen. LiU finns registrerad på sitt organisationsnummer (VAT number), men varje enskild användning och institution/avdelning/beställare behöver registreras i databasen.

Vid frågor eller behov av ID nummer för att beställa ett ozonnedbrytande ämne, kontakta koordinator  Laboratoriesäkerhet enligt uppgifterna i menyn till höger. 

Kemiska ämnen/produkter förbjudna i utbildning

• Läs mer om att kemiska ämnen/produkter som finns på Reach bilaga XIV är förbjudna att använda i laborationer inom grundutbildning eller motsvarande.
• Läs mer om Reach-förordningen och bilaga XIV.

 

Andra krav 

Hygieniska gränsvärden för kemiska ämnen/produkter  

Kemiska ämnen/produkter kan ha hygieniska gränsvärden, det gäller för damm, rök, dimma, gas och ånga och gränsvärdena är bindande (måste följas). Det hygieniska gränsvärdet för ett ämne är den högsta halten av ämnet som är godtagbar på arbetsplatsen. Det finns kemiska ämnen som kan tas upp i kroppen både via lungorna och genom huden. Detta gäller framför allt ämnen som är vätskor eller gaser. Ämnen som lätt kan tas upp i kroppen genom huden är markerade med ett H i gränsvärdeslistan.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift  Hygieniska gränsvärden (AFS 2018:1) finns en gränsvärdeslista i bokstavsordning över de ämnen där gränsvärden finns. För enskilda ämnen finns även information i kemikaliehanteringssystemet KLARA, se länk i kolumnen till höger. Mer information om luftföroreningar och gränsvärden finns också på Arbetsmiljöverkets webbplats om luftföroreningar och gränsvärden. 

Kort om olika gränsvärden

NGV=Nivågränsvärde – mäts under åtta timmar

Nivågränsvärden är de värden som man vanligen menar när man talar om hygieniska gränsvärden. De gäller för åtta timmars arbetspass. Det vanliga när man tar prov är att göra det under en hel arbetsdag, alltså normalt i åtta timmar. Pauser i arbetet tas oftast med i mätningen, men däremot mäter man inte under raster.

KGV=Korttidsvärden - mäts under kort tid

Korttidsgränsvärden är hygieniskt gränsvärden för exponering under en kort tid t ex 15 minuter (referenstiden beror på vilket ämne det gäller). Korttidsgränsvärden kan vara bindande eller vägledande, ett bindande korttidsgränsvärden får inte överskridas.

 

Tillstånd att hantera animalisk biprodukt  

Material som kommer från djur kallas för animaliska biprodukter och definieras som ”material från djurriket som inte är livsmedel och som ännu inte bearbetats eller behandlats till framställda produkter”. Exempel på animaliska biprodukter är döda djur och biprodukter från slaktade djur t. ex. blod som inte är avsedda som livsmedel och som används inom forskning Även ull, fjädrar, ägg, embryon och sperma, cellinjer och serum med animaliskt ursprung; proteiner och antikroppar ingår i begreppet animaliska biprodukter. Mer information om animaliska biprodukter finns på Jordbruksverkets hemsida om produkter från djur. 

För att få använda animaliska biprodukter inom forskning krävs tillstånd från Jordbruksverket, LiU innehar ett gemensamt tillstånd. Men, innan ny verksamhet med ABP påbörjas behöver kontakt tas med LiU:s laboratoriesäkerhetskoordinator för att säkra att den nya verksamheten innefattas i det tillstånd LiU har. 

I övrigt gäller även särskilda regler kring bortskaffande av avfall, se ämnessidorna för Avfall under rubriken Laboratorieavfall LiU, Biologiskt avfall - vävnad från djur (ABP) och växter. 

 

Exporttillstånd  

Inom forskning finns också krav på exporttillstånd för strategiskt känsliga produkter (bl.a. produkter med dubbla användningsområden). Frågan om exportkontroll kan bli aktuell i LiU:s verksamhet i olika situationer med utländska kontakter, till exempel vid forskningsprojekt med utländska parter eller när en LiU-anställd deltar i internationella konferenser eller i andra sammanhang där det även deltar representanter från andra stater. Mer information om finns på sidan om via exportkontroll och strategiskt känsliga produkter på LiU:s intranät.

 

 

Krav på andra sorters tillstånd  

Inom forskning finns också en rad andra krav på olika sorteras tillstånd t ex etikgodkännande, tillstånd för klinisk läkemedelsprövning eller tillgång till biobanksprover, vilket finns mer information om via sidan om forskningsetik and andra tillstånd på LiU:s intranät.

 

Krav på andra sorters tillstånd  

Inom forskning finns också en rad andra krav på olika sorteras tillstånd t ex etikgodkännande, tillstånd för klinisk läkemedelsprövning eller tillgång till biobanksprover, vilket finns mer information om via sidan om forskningsetik and andra tillstånd på LiU:s intranät.