Göm menyn

En materialnyhet i klass med stålet

En materialnyhet jämförbar med stålet. Så kan man beskriva MAX-materialen, som står i fokus för det nystartade forskningscentrumet FunMat vid Linköpings universitet.

Universitetet tecknade på onsdagen avtal med statliga VINNOVA och tolv industriföretag om att skapa detta VINN Excellence Center för forskning om funktionella nanostrukturerade material. Budgeten för de tio åren är på 200 miljoner kronor.

Partnerna ska tillsammans studera och exploatera nya så kallade MAX-material, som står i fokus för den största satsningen hittills på materialforskning vid Linköpings universitet.

”FunMat har stora möjligheter att åstadkomma resultat av stort värde för svensk industri. Här finns spetskompetens i världsklass”, sade Thomas Liljenberg, nanoteknikchef på ABB och styrelseordförande i FunMat.

Sven Gunnar Edlund, avdelningschef på VINNOVA, pekade på två framgångsfaktorer för centret: duktiga, kreativa forskare och ett starkt engagemang från partnerföretagen.

”Den gamla motsättningen mellan ’fin’ forskning och industriell användning finns inte här”, sade han.

Starkt, segt, värmetåligt, billigt, elektriskt ledande – och miljövänligt. Alla dessa egenskaper och några till samsas i MAX-materialen, som började utforskas vid LiU i början av 2000-talet och nu introduceras för industriellt bruk. M är en metall, A en ickemetall som kisel eller germanium medan X står för kol, kväve eller syre.

När man arbetar med material som består av ett eller två grundämnen har man begränsade möjligheter att påverka egenskaperna. Med tre blir det mycket mer flexibelt. I fokus just nu står titankiselkarbid som kan framställas i en rad varianter av nanostrukturerade material.

MAX skulle kunna kallas ”ursvenskt” eftersom dessa material är ”lagom” bra på det mesta. Därför är de idealiska bland annat i elektriska kontakter. Idag används ofta guld (inte minst i mobiltelefoner) som är en extremt bra ledare och inte rostar, men är mjukt, dyrt och miljöbelastande.

FunMat:s partnerföretag ser en växande marknad för ytbelagda verktyg och komponenter, med såväl MAX som andra keramer och halvledarmaterial, speciellt kiselkarbid. Det handlar om skärande bearbetning, fordon, sensorer, elektroteknik, bioimplantat, energi, elektronik med flera nyckelsektorer för landets välstånd. Framtidens produkter som bygger på dagens forskning ska kunna konkurrera med miljömässiga fördelar, höjd kvalitet och effektivare tillverkning. Sverige har här en ledande forskningsmiljö för att exploatera denna unika gren av nanoteknologi för tunna filmer av nya material.

Centrumledaren professor Lars Hultman har en rad visioner för framtida produkter med nanoytbeläggningar som kan komma ur centrumverksamheten:

# Gröna gas- och sotsensorer för effektivare förbränning och mindre utsläpp från bilmotorer och värmepannor.

# Kraftöverföring med drastiskt sänkt livscykelkostnad.

# Kullager som fungerar utan smörjning.

# Skäreggar med diamanthård nanoytbeläggning som gör att de inte slits ut under svarvning i stål.

# Smarta ytskikt som ger borrar bättre värmetålighet.

# Temperaturtålig elektronik och strömsnåla lysdioder.

# Ersättning för guld i många elektriska kontakter.

Kontakt:

Lars Hultman, professor, 013-281284, larhu@ifm.liu.se

Anita Lloyd Spetz, professor, 013-281710, spetz@ifm.liu.se

Partnerföretag:

ABB

Accelerator i Linköping

Ford Motor Company/Volvo Cars

Impact Coatings

Ion Bond Sweden

Norstel

Sandvik Kanthal

Sandvik Tooling

Seco Tools

SKF Engineering Research Centre

Volvo Technology Corporation

ZnOrdic


Åke Hjelm 2007-03-28




Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2009-10-14