Göm menyn

Miljödata ifrågasatta

Många av de data om vattenföroreningar som samlats genom åren i den svenska miljöövervakningen kan vara helt felaktiga, beroende på mätfel. Den upptäckten har gjorts av statistikforskare vid Linköpings universitet.

Forskarna blev misstänksamma när de såg exakt samma variationer i fosforhalten i vattenprover tagna på olika ställen i landet, berättar Anders Grimvall, professor i statistik.

- I de tidsserier som har uppmätts varierar fosforhalterna kraftigt från år till år. Det är i sig inte anmärkningsvärt. Det kan exempelvis bero på hur mycket det regnar. Torra somrar ger mindre utlakning av fosfor.

När forskarna såg samma variationer från år till år i proverna från ett 20-tal Norrlandsälvar, reagerade de således inte. Men när exakt samma variationer också uppträdde i prover från södra Sverige började de bli misstänksamma.

- Och när proverna från Vättern visade samma kraftiga svängningar över åren började vi definitivt ana oråd. Det tar 80 år för vattnet i Vättern att omsättas, halterna av fosfor kan omöjligt variera så kraftigt från år till år.

När inga andra förklaringar höll streck, kom forskarna till slut fram till att det handlar om rena mätfel. Fortsatta studier visade att det också fanns samma typ av mönster i mätningar av kväve och organiskt material.

- De här variationerna är skapade någonstans mellan provtagningen och rapporteringen av mätvärden. De har aldrig ägt rum ute i naturen.

Sverige har i flera decennier övervakat föroreningarna i vatten och luft, för vatten ända sedan mitten av 1960-talet. Det är Naturvårdsverket som ansvarar för miljöövervakningen. Den utförs på konsultbasis av ett laboratorium vid Sveriges lantbruksuniversitet.

- Men jag tror inte det skulle ha gått bättre om något annat laboratorium gjort det, snarare tvärtom, säger Anders Grimvall. Det här är svårare än vad vi kanske föreställer oss, eftersom det handlar om låga halter och att det finns en naturlig variation av tillståndet i miljön.

Varför har då ingen blivit misstänksam tidigare, när alla vattenprover i hela landet gett exakt samma utslag på några viktiga typer av föroreningar?

Ett stort problem, säger Anders Grimvall, är mängden av data. Med långa tidsserier på en mängd olika platser blir data helt enkelt svåra att överblicka och analysera. Linköpingsforskarna har utvecklat en statistisk återgivning, en tredimensionell graf som åskådliggör många olika tidsserier parallellt. Det var först med hjälp av detta verktyg som de kunde se hur tidsserierna samvarierade.

Statistikforskarna i Linköping arbetar i forskningsprogrammet ENGO: Environmental Goal Achievement under Uncertainty. Uppgiften är att hitta mätmetoder för att se hur Sverige klarar av att uppfylla de nationella miljömålen.

- Vi är väldigt duktiga i Sverige på att samla in och lagra data, säger Anders Grimvall. Men med de oerhört stora mängder data som vi får på det sättet, blir det allt viktigare med en kritisk dataanalys.

Den nu gjorda upptäckten är inget mindre än ett grundskott mot hela den svenska miljöövervakningen. Uppföljningen av våra miljömål ställer krav som miljöövervakningen inte klarar att uppfylla.

- Vi kan lätt se var, i vilka regioner, naturen är mest påverkad av föroreningar, konstaterar Anders Grimvall. Men det har man känt till sedan länge. Däremot vet vi skrämmande lite om hur föroreningarna i vatten har förändrats över tid från 1980-talet och fram till idag.

Telefon till Anders Grimvall 013-281482 eller 0739 745394, e-post: angri@mai.liu.se

Anika Agebjörn, forskningsinformatör, 013-281334, 0709-791334, anika.agebjorn@liu.se


2007-03-27




Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2009-10-14