Göm menyn

Varietéer viktiga i populärkulturens utveckling

Den svenska varietéunderhållningens korta glansperiod vid förra sekelskiftet har haft stor betydelse för utvecklingen av dagens populärkultur.

– Varietéerna är ett tidigt exempel på ungdomskultur, berättar Björn Ivarsson Lilieblad som är historiker och har doktorerat vid Linköpings universitet med en avhandling om den svenska varietéunderhållningens kulturhistoria.

Varietéunderhållningen var ett internationellt fenomen och en del av den nya stadskultur som växte fram under senare delen av 1800-talet. I Sverige etablerades varietésalonger framförallt i Stockholm och Göteborg, men även i större landsortsstäder. Runt om i landet uppträdde dessutom ambulerande varietésällskap.

Varietésalongerna var sociala mötesplatser för framförallt borgarklassens unga män. Precis som senare populärkultur var varietéerna gränsöverskridande.

På scenen uppträdde kraftkarlar som övervann kroppens begränsningar, domderande kvinnliga artister som utmanade normen för hur kvinnor skulle uppträda offentligt, magiker och tankeläsare som överskred gränsen mellan verklighet och illusion och dragartister som utmanade gränserna mellan könen.

Spännvidden mellan högt och lågt var stor.

Varietéernas artister var ofta firade stjärnor och föreställningarna lukrativa sommarjobb även för Dramatens och Operans artister.

– Kvinnorna var viktiga drivkrafter i varietéerna. Från varietéscenerna tog kvinnliga artister kommandot över publiker med upp till 1000 åskådare, kväll efter kväll. Flera salonger drevs också av kvinnor, särskilt runt sekelskiftet och in på 1900-talet, berättar Björn Ivarsson Lilieblad.

Som ett resultat av varietéernas popularitet under framförallt 1890-talet fick många teatrar svårt att klara sig i konkurrensen och tvingades lägga ned.

I likhet med annan populärkultur ifrågasattes den nya underhållningsformen av både riksdag, press och kulturelit, men blev efterhand ett accepterat folknöje.

Björn Ivarsson Lilieblad menar att varietéerna var ett viktigt steg i utvecklingen mot dagens populärkultur

– De tidiga revyerna var en naturlig fortsättning på varietéernas underhållning och det är tveksamt om filmen fått ett lika snabbt genombrott utan den. De första filmerna var helt enkelt filmad varietéunderhållning som visades i varietésalonger. På ett liknande sätt kom varietésalongerna att få en viktig funktion som spelplats för den framväxandeidrottsrörelsen.

Varietéernas säljande koncept var att kombinera underhållning med brännvinsförsäljning, som var en viktig inkomstkälla. Därför blev brännvinsförbudet 1896 ett stort avbräck för etablissemangen. Så småningom konkurrerades varietéerna ut av annan underhållning, som filmen, pardansen och idrotten. På 1920-talet var varietéerna passé.

I avhandlingsarbetet har Björn Ivarsson Lilieblad bland annat haft tillgång till ett unikt material från Nya Aktiebolaget Tivoli som drev två varietésalonger i Stockholm. Räkenskaper, årsrapporter och styrelsematerial beskriver ingående hur verksamheten bedrevs och vilka problem man kämpade med.

Björn Ivarsson Lilieblad har disputerat vid Tema Kultur och samhälle och kan nås på 013-285631, 0703-765418 och bjorn.ivarsson.lilieblad@liu.se.


Birgitta Weibull 2009-08-19




Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2009-10-14