Göm menyn

Vardagsteknik inte självklar för de äldsta

Ofta betonas teknikens betydelse för att äldre människor ska kunna vara både oberoende och delaktiga i samhället, men de äldre är själva inte lika övertygade om att mer vardagsteknik underlättar tillvaron.

– Äldre människor har en pragmatisk inställning till teknik. De vet vad den kan användas till men är inte beredda att övergå till teknikbaserade lösningar om det fungerar bra utan dem, konstaterar Åsa Larsson.

Hon är arbetsterapeut och har nyligen doktorerat med en avhandling om de allra äldstas dagliga liv och användning av vardagsteknik.

Avhandlingen bygger på intervjuer med arton personer mellan 85 och 93 år som bor i egen bostad och klarar sig med liten eller ingen hjälp från samhället. Det är en grupp som sällan ingår i undersökningar om levnadsvillkor och som det finns begränsad forskning om.

Av intervjuerna framgår att göromålen en vanlig dag är ungefär desamma som tidigare i livet, men minskad energi och funktionsnedsättningar gör att de tar längre tid att utföra. Trots det finns en stark vilja att klara sig själv.

De intervjuade upplever att samhället ser äldre som värdelösa och oanvändbara, men tycker själva att de har mycket att erbjuda.

– Bilden av de allra äldsta som hjälpbehövande behöver revideras eftersom många av dem lever självständiga liv. De allra äldsta måste också införlivas i data som ligger till grund för politiska beslut som rör de äldre, säger Åsa Larsson.

I avhandlingsarbetet har Åsa Larsson också undersökt vilken vardagsteknik som äldre från 65 år och äldre kommit i kontakt med under uppväxten, som gifta och som pensionärer år 2005. Det visade sig att de som var äldre än 85 år 2005 hade mindre tillgång till nyare teknik än de yngre pensionärerna.

Det gällde framförallt informationsteknik som datorer, mobiler och trådlösa nätverk. Det gör att äldre personer kan missgynnas när tekniken leder till nya sätt att nå information.

– Bara några enstaka av de allra äldsta hade datorer, som var barnbarnens avlagda datorer. Mikro, som de vanligen fått av sina barn, använde många, medan videon som de skaffat själva stod oanvänd.

– Det viktiga är att ny teknik kan införlivas i de dagliga vanorna, men det är tydligt att åldern i sig blir ett argument för de allra äldsta för att inte skaffa ny teknik, säger Åsa Larsson

Åsa Larsson disputerade den 29 april 2009 vid NISAL, National Insitute for the Study of Ageing and Later Life, vid LiU. Hon kan nås på 011-363392 och asa.larsson@liu.se.


Birgitta Weibull 2009-06-01




Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2009-10-14