Göm menyn

Invandrares psykiska ohälsa beror på levnadsvillkoren

Att psykisk ohälsa är vanligare bland invandrare än bland infödda svenskar beror framförallt på att invandrare har sämre levnadsvillkor, visar en aktuell avhandling.

Petter Tinghög vid Avdelningen för hälsa och samhälle har nyligen doktorerat med en avhandling som handlar om sambanden mellan migration, stress och psykisk ohälsa. Den bygger på elva djupintervjuer med kvinnor från Irak och Iran och två enkätundersökningar.

I den ena enkäten hade invandrarna sämre psykisk hälsa än de infödda svenskarna, men skillnaderna försvann i stort sett när man tagit hänsyn till levnadsvillkor som inkomst, utbildning och ställning på arbetsmarknaden. Drygt 10.000 svenska medborgare, varav 1.100 utrikes födda, svarade på enkäten.

– Att invandrare har sämre psykisk hälsa än infödda svenskar är väl belagt i tidigare forskning, men min avhandling visar att det framförallt kan kopplas till socioekonomiska och inte kulturella faktorer. Invandrare och infödda svenskar tycks dessutom uttrycka psykisk ohälsa ett mycket likartat sätt, förklarar Petter Tinghög.

Den andra enkäten undersöker sambanden mellan psykisk ohälsa och omständigheter som endera är specifika för dem som flyttat till ett nytt land eller som alla människor kan drabbas av. Psykisk ohälsa omfattade här allt från lätta besvär till svår ångest och depression. I undersökningen ingick 720 finländare, irakier och iranier som bott i Sverige i minst tre år.

– Det fanns ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och svåra erfarenheter som alla kan drabbas av, som skilsmässa, änkedom, svagt socialt nätverk och otrygg ekonomi. Men det visade sig också att invandrarnas förmåga att förstå det svenska samhället och göra sig förstådda hade betydelse för deras psykiska hälsa.

– Däremot verkar den inte direkt påverkas av upplevelser av etnisk diskriminering eller i vilken utsträckning invandrarna behållit sin egen kultur efter flytten till Sverige.

För kvinnorna från Irak och Iran som Petter Tinghög intervjuat var motsättningar i familjen och mellan generationerna mest konfliktfyllda. De förvärrades av föreställningar som de hade med sig från Iran och Irak, men som komplicerade tillvaron i Sverige.

– Det kunde till exempel göra det svårt att ta sig ur ett äktenskap som inte fungerade och att hantera ungdomar i familjen som tagit till sig mer av det svenska sättet att leva.

Avhandlingen lades fram den 29 maj 2009.

Petter Tinghög kan nås på 013-28 29 97, 073-65 99 530 och petter.tinghog@liu.se.


Birgitta Weibull 2009-06-02




Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2009-10-14