Göm menyn

Svår balansakt för regler om genmodifierade grödor

EU:s lagstiftning om genmodifierade grödor har präglats av en balansakt mellan vetenskap och politik.

Anders Johansson, nybliven doktor vid Tema Teknik och social förändring, har studerat de politiska utmaningar som EU:s regelverk för genetiskt modifierade organismer, GMO, medfört.

– Det finns ännu inte mycket GMO-mat på hyllorna, men i Europa är GMO-grödor för djuruppfödning rätt vanligt. Den är billigare och syns inte i slutprodukten eftersom djur inte behöver GMO-märkas, säger Anders Johansson.

Han har undersökt hur lagstiftningen i EU utvecklats från 1970-talet och framåt och hur medlemsländerna agerat i Europaparlamentet. Studien fokuserar på två EU-direktiv från 1990 respektive 2001 som reglerar försäljning och marknadsföring av genmodifierade produkter.

– Enligt kommissionen ska bönderna själva kunna avgöra om de vill odla genmodifierade grödor, men odling av GMO är mycket omdiskuterat i EU:s medlemsländer.

Lagstiftningen har utvecklats i en ambition att skapa balans mellan vetenskap och politik. Till en början byggde den på strikt vetenskapliga resonemang om risker och sannolikhet, men sociala och politiska frågeställningar har efterhand fått ökat utrymme.

– I och med att man tagit hänsyn även till etiska och sociala aspekter har tolkningen av lagstiftningen blivit alltmer komplex och kan variera mycket mellan olika länder.

Enligt Nederländernas tolkning av reglerna för avstånd mellan fält med genmodifierade rödbetor och fält med vanliga rödbetor räcker det med 1,5 meter. Med stöd av samma lagstiftning kräver dock Luxemburg 2000 meters avstånd.

Det stora utrymmet för tolkningar har lett till en återgång till en mer traditionell lagstiftning med ett vetenskapligt ramverk som minskar tolkningsmöjligheterna.

– Det räcker inte att policy och strategier formuleras av ledningen. För legitimitetens skull måste lagstiftningen även ta in sociala frågor, etiska problem och andra frågor som tas upp i den samtida debatten. Lagstiftningen om GMO visar att det behövs strategier för styrning som gör det möjligt.

Anders Johansson disputerade den 17 april 2009 och kan nås på 011-363348, 0708-303 609 och anders.k.johansson@liu.se


Birgitta Weibull 2009-05-26




Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2009-10-14