Göm menyn

Gubbvälde trots fler kvinnor

Fler kvinnor i politiken är ingen garanti för en mer jämställd fördelning av makten. Så länge den informella makten fortsätter att vila på manliga maktstrukturer kan ”gubbväldet” bestå, visar en aktuell avhandling.

Norrköpings kommun är en av landets mest jämställda när det gäller kommunalpolitiken. Kvinnorna dominerar i kommunfullmäktige och har många tunga styrelseposter i nämnder och kommittéer.

Ändå framfördes så sent som 2002 anklagelser om ”gubbvälde” i kommunen. Den debatten blev startpunkten för Micael Nilssons avhandling som lagts fram vid Tema Q, Kultur och samhälle. Han har dels studerat kvinnors inträde rent kvantitativt på den lokalpolitiska arenan, från 1970 och fram till 2006. Men framförallt söker han svar på frågan varför kvinnors ökade formella deltagande inte åtföljts av verklig makt.

Det har att göra med vilken typ av informell maktmodell som underbygger den politiska makten, säger han. Det gäller att granska själva grundidén, vad vi förknippar med makt.

- I många svenska kommuner byggdes en starkt auktoritär och patriarkal maktmodell upp på 1960- och 70-talen. Kommunstyrelsens ordförande fick oproportionerligt mycket makt. Organisationen var hierarkisk, och hans makt byggde på en informell maktbas, ofta arbetarkommunen och facket. Få personer fanns med i den inre kretsen.

Det här är en osynlig men manligt könskodad modell, fortsätter Micael Nilsson, etablerad i en tid när män utformade de politiska systemen. För kvinnor har det handlat om att finna sig tillrätta i manliga strukturer. Men inte bara det: denna maktmodell har också vilat på ett specifikt manlighetsideal som Nilsson benämner auktoritär manlighet.

I början på 2000-talet introducerade kommunstyrelsens nye ordförande i Norrköping en ny ledarstil, byggd på ett mer förhandlande manlighetsideal och vad Micael Nilsson kallar för en egalitär maktmodell. Den politiska ledningen blev mer jämställd, exempelvis släpptes kommunstyrelsens vice ordförande (en kvinna) fram och tilläts ta ansvar på ett sätt som inte gjorts tidigare.

Samtidigt uppfattar emellertid många att politikerna har blivit svagare och de manliga tjänstemännen starkare. Anklagelser framförs om tjänstemannavälde. Många menar att kommunledningen under 2000-talet präglas av grabbighet.

En mjuk, lyssnande och förhandlingsinriktad ledarstil känns inte igen och leder därför till otrygghet och osäkerhet, konstaterar Micael Nilsson. Vår bild av makten bygger på en manlig logik.

- En man som är svag som ledare blir inte bara ifrågasatt som ledare, han blir också ifrågasatt som man, konstaterar han.

Frågan om makt och genus kan inte förstås utifrån individuella perspektiv, menar han. Det handlar om system och strukturer, vilket innebär att enbart kvotering inte kommer att leda till ett jämställt politiskt samhälle.

Micael Nilsson disputerade den 24 oktober. Han har telefon 0701-853249, e-post: micael.nilsson@isak.liu.se


Anika Agebjörn 2008-10-28




Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2009-10-14