Göm menyn

Systemfel i svensk miljöövervakning

Många förändringar och trender som syns i miljödata har inte inträffat i verkligheten. De beror istället på att man bytt metoder eller personal på laboratorier eller vid provtagningar.

Det är en av slutsatserna i en ny avhandling som också visar hur information från gamla miljödata kan räddas. Karl Wahlin, doktorand i statistik, har analyserat långa tidsserier av kemidata från yt- och grundvatten, speciellt med avseende på halter av kväve, fosfor, organiskt material och motståndskraften mot försurning (alkalinitet).

Han har upptäckt flera fall av plötsliga nivåförändringar eller anmärkningsvärda trender. Frågan är om sådana brytpunkter reflekterar plötsliga förändringar i vattenkvaliteten. Svaret blev genomgående nej. De kraftigaste förändringarna har skett vid tidpunkter då man bytt laboratorium, instrument eller haft problem på laboratoriet.

Ett exempel är fosforhalterna. Här inträffar en plötslig förändring år 1996 när halterna kraftigt sjunker. Det märkliga är att de sjunker exakt samtidigt och lika mycket i flera norrlandsälvar och i Vänern. Varken väderhändelser eller mänsklig aktivitet kan förklara denna plötsliga förändring i så vitt skilda geografiska områden. I en rapport från det berörda laboratoriet beskrivs en del av problemet, berättar Karl Wahlin.

- Med vår metodik kan hela omfattningen av problemet klarläggas, säger han. Vi kan också föreslå hur gamla data ska korrigeras. Dessutom har vi hittat liknande konstigheter i flera andra dataserier.

Redan tidigt 2007 påpekade miljöstatistikerna vid Linköpings universitet att flera serier av miljödata visar förändringar som aldrig ägt rum i verkligheten. Anders Grimwall, professor i statistik och Karl Wahlins handledare, understryker att inget enskilt laboratorium ska lastas för detta.

- Det handlar om systemfel i miljöövervakningen, säger han. Uppgiften att följa små förändringar från år till år är helt enkelt mer komplicerad än vad man antagit.

Data om vattenkvaliteten är bland de där man arbetat mest med kvalitetssäkring, fortsätter han, och ändå finns dessa stora brister.

- Därför är det naivt att tro att det här är en isolerad företeelse.

Karl Wahlin presenterar nu en vägkarta för hur man kan analysera stora mängder miljödata. Metoder behövs för att samtidigt kunna följa trender i flera mätserier. Man måste också, precis som inom klimatforskningen, börja arbeta med att korrigera gamla mätvärden för kända felaktigheter.

- Samla hellre in färre data och lägg mer krut på att analysera det som under åren samlats i databaserna, sammanfattar Karl Wahlin. Han ser också fram emot att Naturvårdsverket, som ansvarar för en stor del av den svenska miljöövervakningen, har beslutat utreda de rön som läggs fram i avhandlingen.

Karl Wahlin disputerar den 10 oktober. Han nås på telefon 013- 285792, 0709-719096, e-post: karl.wahlin@liu.se


Anika Agebjörn 2008-10-08




Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2009-10-14