Göm menyn

Att bedöma arbetsförmåga

Tillförlitliga metoder behövs för att kunna bedöma en persons arbetsförmåga. Att metoderna är tillförlitliga är viktigt både för den enskilda individen och för samhället.

- Psykosociala faktorer är minst lika viktiga som fysiska för människors arbetsförmåga, säger Elin Ekbladh som nyligen har disputerat i vårdvetenskap med inriktning mot arbetsterapi.

Hon har undersökt två instrument som består av semistrukturerade intervjuer. De används för att bedöma vilka psykosociala och arbetsmiljömässiga faktorer som påverkar en persons arbetsförmåga. Det handlar om faktorer som personens motivation, vanor och rutiner och hur personen uppfattar sin omgivande fysiska och sociala miljö.

I flera studier följde hon olika grupper av långtidssjukskrivna under två år och såg vilka faktorer som bäst förutsade vilka av dem som kom tillbaka i arbete. Hon fann att tron på den egna förmågan är det som betyder mest. Därnäst kommer hur dagliga vanor och rutiner ser ut och går att kombinera med ett arbete.

Bland faktorer som påverkar arbetsmiljön betyder personliga kontakter mest, i första hand med kunder och klienter, i andra hand med arbetskamrater. Därnäst kommer arbetets meningsfullhet.

Någon entydig definition på begreppet arbetsförmåga finns inte, trots att begreppet är så centralt i dagens politiska debatt. Inte heller finns några allmänt vedertagna metoder för att fastställa en persons arbetsförmåga. Att det görs på ett bra sätt är viktigt för att kunna stödja sjukskrivna att komma åter i arbete och för att kunna planera en bra rehabilitering.

Ett stort problem idag är att alltför få långtidssjukskrivna får någon rehabilitering alls. Här förutses företagshälsovården tilldelas en större roll. Men då krävs att fler paramedicinare knyts till företagshälsovården, säger Elin Ekbladh.

- Det finns en risk att alltför stor vikt fästs vid fysiska faktorer som påverkar arbetsförmågan, jämfört med psykosociala. Arbetsterapeuter har viktig kunskap inom detta område, de är skolade i att se och analysera människors förmåga att utföra aktiviteter, där arbete är en central aktivitet. I rehabiliteringen behövs tillförlitliga utredningsmetoder och en helhetssyn på vad som påverkar möjligheterna för den sjukskrivne att åter börja arbeta.

Med den nya sjukskrivningsprocess som ska börja tillämpas vid halvårsskiftet skärps de ekonomiska incitamenten för sjukskrivna.

- Det finns andra faktorer än rent ekonomiska som är minst lika viktiga för att få människor tillbaka i arbete, säger Elin Ekbladh. Risken nu är att kommunernas utgifter för socialbidrag skjuter i höjden, när allt fler nekas sjukpenning eller sjukbidrag.

Hennes erfarenhet är att människor inte simulerar. De flesta väljer inte att gå sjukskrivna.

- De allra flesta vill hitta en lösning som innebär att de kan arbeta. Men istället för ekonomisk piska kan de behöva hjälp och bekräftelse i att identifiera egna lösningar, säger hon.

Elin Ekbladh nås på telefon 011-363182, mobil: 0768-109687, e-post: elin.ekbladh@isv.liu.se

Anika Agebjörn, forskningsinformatör, 0709-791334, anika.agebjorn@liu.se


Anika Agebjörn 2008-06-17




Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2009-10-14