Göm menyn

Störande elever

Skolans värld framställs ofta som kaotisk och tämligen hård. Men i normalfallet är det inte sant, hävdar en nydisputerad pedagog vid Linköpings universitet.

Marcus Samuelsson följde under delar av ett läsår tre klasser vid lika många skolor i år sju. De hade sammanlagt 49 lärare. Hans syfte var att se hur lärare hanterar störande elever.

- Det är ofta ganska vardagliga, oförargliga saker som stör lärare, som att elever inte kan vänta på sin tur att tala eller att de inte kan hantera sina kroppar, har svårt att sitta stilla.

De skolor och klasser han studerade var valda utifrån att de skulle vara så ”vanliga” som, möjligt. Det var alltså inga uttalade problemskolor.

- Jag såg en ganska lugn miljö med lärare som hanterade undervisningssituationen bra. De lade mycket krut i början av terminen på att förklara för de nya sjuorna vilka regler som gällde. De hade också gott om strategier för att snabbt korrigera störande beteenden.

Lärarna var skickliga på att anpassa dessa strategier (en blick, en gest, ironi, talande tystnad eller en tillsägelse) efter situationen och vilken elev det gällde.

Det är lärarna som avgör vad som är störande, påpekar Marcus Samuelsson. Vad som ur eleven synvinkel kan vara ett sätt att hämta in och fördjupa sin kunskap, t.ex. att prata med en annan elev, har av läraren definierats som störande. Att det är tyst i klassrummet kan alltså vara viktigare än elevernas egen kunskapssökande.

Marcus Samuelsson, själv före detta slöjdlärare, såg inte en enda gång att en störande elev utvisades från klassrummet. Han tolkar det som att lärarna till varje pris vill undvika att isolera en elev.

- Jag upplevde lärarna som omsorgsfulla. De tar ansvar för elevernas sociala utveckling. Även de stökiga eleverna inkluderas.

Det här, menar han, tyder på att den svenska skolan kan hantera störande elever bättre än skolor i exempelvis Australien och England, där utvisningar av elever är vanliga.

Samtidigt visar hans, och även tidigare, forskning att lärare har mer fokus på elevers misslyckanden och mindre på det de lyckas med, och att detta förstärks ju längre upp i skolan eleverna kommer.

Den starkaste åtgärden från lärarnas sida för att få stopp på ett störande beteende var ett offentligt utpekande. I ett sådant läge isolerar läraren verbalt eleven, pekar ut den för de andra eleverna och sätter ett stort socialt tryck på eleven, förklarar Marcus Samuelsson.

- Det är en balansgång. Om sådana åtgärder upprepas många gånger kan det leda till att eleven både stigmatiseras och marginaliseras.

Med det menar han att en elev som utpekas många gånger till sist tar på sig rollen som den som alltid stör och isolerar sig allt mer från klassen och lärarna.

Marcus Samuelsson disputerade den 8 februari i pedagogik. Avhandlingen heter Störande elever, korrigerande lärare. Telefon till Marcus Samuelsson 013-282123, 0703-678706, e-post: marcus.samuelsson@liu.se


Anika Agebjörn 2008-02-13




Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2009-10-14