Göm menyn

Överkrav på lokala fack

Kraven är alltför höga på vad lokala fackliga företrädare måste kunna för att klara sitt uppdrag. Om inget görs riskerar fackföreningsrörelsen att förtvina.

I sin avhandling i pedagogik har Susanne Köpsén studerat lärande i en lokal fackföreningsstyrelse på en industriarbetsplats. Hon följde de fackliga företrädarna, som byttes ut flera gånger, under tre år. Hon ville se hur de skaffar sig de kunskaper som dagens lokala fack behöver för att klara sitt uppdrag.

- Mycket har hänt i arbetslivet sedan 1990-talets början, säger hon. Utmaningarna idag är av en annan karaktär. Det globala kliver in i det lokala. Arbetsgivaren kan finnas på andra sidan jordklotet. Samtidigt har stressen ökat, liksom förändringstakten.

Parallellt med denna utveckling har de fackliga organisationerna decentraliserats. Makt och ansvar har förts över på lokal nivå.

- De frågor som de lokala facken ska hantera är ofta komplexa och ställer omfattande krav på kunskaper och lärande. Det räcker inte med att söka i en avtalstext.

De lokala fackliga företrädarna förväntas ta ansvar för sitt eget lärande. Men det kräver att de kan identifiera vilken typ av kunskap de behöver. Susanne Köpsén beskriver hur otrivsel på produktionsgolvet blev en fråga för det fack hon studerade. Ständigt förändrade produktionsvolymer gjorde att folk kom och gick. Slitningar mellan arbetsledare förvärrade saken. Det var en komplex situation där många faktorer påverkade och problemets kärna inte var lätt att identifiera.

Det var inte heller tydligt hur mycket tid de fick sätta av till fackligt arbete. En uppgörelse fanns med företaget om en halv dag i veckan och lite extra timmar vid behov. Men missnöje uttalades från företagsledningen att för mycket tid gick till fackligt arbete och företaget krävde t.o.m. att de fackliga företrädarna skulle redovisa hur de använde sin fackliga tid.

Byten av folk i den lokala fackstyrelsen gjorde också att de ständigt fick börja om på nytt.

Susanne Köpsén talar också om ett multikontextuellt lärande, dvs. att de fackliga företrädarna måste behärska flera sociala sammanhang, inte minst arbetsgivarens. Hon beskriver ett möte där en konsult skulle presentera en omorganisation. Ingen information hade skickats ut i förväg och för de fackliga företrädarna blev det en ganska obegriplig tillställning, samtidigt om de drog sig för att ställa frågor.

Det finns fackliga kurser på central och regional nivå, och de var till stor hjälp när de väl användes. Men det behövs ett mer kraftfullt stöd, säger Susanne Köpsén, och kanske också nya organisatoriska former för att de lokala facken ska orka i längden.

- Fackföreningsrörelsen behöver hitta nya sätt att arbeta tillsammans och nya former för lärande.

Susanne Köpsén disputerar den 25 januari. Avhandlingen heter Från revolution till reträtt. Lärande i en fackförenings vardag. Telefon till Susanne Köpsén 0705-955882, e-post: suanne.kopsen@liu.se


Anika Agebjörn 2008-01-24




Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2009-10-14