Göm menyn

Effektivare kollektivtrafik

Lokal kollektivtrafik skulle kunna göras effektivare om den bedrevs på samhällsekonomisk grund. Med rakare busslinjer och större turtäthet skulle resenärernas nytta öka betydligt mer än samhällets kostnader, vilket skulle ge en ökning av välfärden som helhet.

Trots att resandet med kollektivtrafik har ökat i absoluta tal sedan 1980-talet, så har dess andel av det totala resandet minskat. Undantaget är Stockholm som idag står för mer än hälften av antalet resor i lokal kollektivtrafik i Sverige (69 procent år 2000).

Besparingar har resulterat i mindre turtäthet och krokigare busslinjer vilket gett längre vänte- och åktider för passagerarna. Det har i sin tur minskat resandet och tvingat fram fler besparingar, i en ständigt nedåtgående ond spiral.

Med en samhällsekonomisk ansats skulle utvecklingen kunna se helt annorlunda ut, konstaterar Anders Ljungberg, som disputerar den 26 november i nationalekonomi vid Linköpings universitet.

- Om alla kostnader, dvs även resenärernas, vägs in blir flera satsningar på kollektivtrafik samhällsekonomiskt lönsamma.

Idag används inte en sådan ansats på den lokala kollektivtrafiken utanför storstadsområdena i tillräcklig utsträckning, säger Anders Ljungberg, detta trots att det finns gott om kunskap och beprövade beräkningsmetoder. Istället har trafikhuvudmännen alltför mycket arbetat för att minimera underskottet i själva driften. Resenärernas tidsåtgång har inte tagits med i beräkningarna fullt ut.

Med rakare busslinjer skulle restiderna kortas och turtätheten kunna öka, vilket sparar tid för resenärerna, visar Anders Ljungberg. Ett problem är den ojämna beläggningen under dagen. Med en bredare samhällsanalys skulle trafikflödet kunna jämnas ut. Många av de resande i rusningstid är gymnasieelever, och om starten på skoldagen varierades för olika grupper av elever skulle trycket på kollektivtrafiken i högtrafik lätta väsentligt.

Under lågtrafik borde resorna vara billigare, eller till och med gratis, visar Anders Ljungberg vidare. Det skulle jämna ut trafikflödet och öka resenärernas nytta.

Några förslag kräver mera pengar till kollektivtrafiken. Om alla ovanstående förändringar genomförs i exemplet Linköping handlar det om ca 11 miljoner kronor årligen. Men den ökade nyttan skulle bli ännu högre, ca 30 miljoner kronor. Beräknat på en 40-årsperiod i hela Sverige skulle den totala nyttan öka med 6,5 miljarder kronor, till en kostnad av 2,4 miljarder med dessa och liknande insatser.

- Jämför med Hallandsåsen och Citytunneln i Malmö, säger Anders Ljungberg, där man investerar uppåt 10 miljarder kronor för en samhällsekonomisk nytta som knappast täcker kostnaderna.

Avhandlingen är en del av ett forskningsprogram inom nationalekonomi i Linköping, kallat Trendbrottsprojektet, där möjligheterna studeras att bedriva kollektivtrafik mer effektivt.

Avhandlingen heter Lokal kollektivtrafik på samhällsekonomisk grundval. Telefon till Anders Ljungberg 0702-074180 eller 013-282998, e-post: anders.ljungberg@liu.se


Anika Agebjörn 2007-11-19




Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2009-10-14