Göm menyn

Barn, funktionshinder och språk

Hur lär sig barn läsa och skriva? Hur kopplar de ihop ljud och bokstäver? Hur knäcker de stavningsregler?

För talande barn kommer känslan för språkljud – den fonologiska medvetenheten – mer eller mindre gratis, i ljudlekar, rim och ramsor. För barn med talsvårigheter är det en helt annan sak. De måste lära sig koppla ihop ljud, som de inte kan forma själva, med olika bokstäver eller grupper av bokstäver.

Den fonologiska medvetenheten, eller förmågan att hantera ljudpusselbitar i hjärnan, är central för barns läs- och skrivutveckling, säger Janna Ferreira, logoped och doktorand i handikappvetenskap.

Hon har studerat hur barn med olika funktionshinder kan träna sin förmåga att läsa och skriva. Hon har i flera år arbetat med ett träningsprogram, som hon själv utvecklat, för barn med läs- och skrivsvårigheter.

Störst utdelning ger träning på det område där barnet är svagast.

- En vanlig strategi är att träna det som barnet redan är bra på, för att kompensera brister på andra områden, förklarar hon. Men jag kommer fram till att det är bättre att träna det som fungerar sämst, att komplettera kunnandet, än att kompensera för bristerna.

Hon har också studerat hur barn med inget eller mycket litet tal kan tränas.

- Jag har träffat många barn som kan kommunicera med alternativa metoder, som Bliss, ett avancerat symbolspråk, berättar hon. Och då har jag velat prova om dessa barn också kan lära sig läsa och skriva. Det är ju inte deras IQ det är fel på.

Men det räcker inte med fonologisk medvetenhet, konstaterar hon. Det krävs också träning i ortografi, dvs. lära sig känna igen ord eller delar av ord visuellt, med hjälp av ögonen.

I en fallstudie djupstuderade Janna Ferreira förmågan att stava hos ett allvarligt CP-skadat barn som helt saknar talförmåga. Kommunikationen sker med hjälp av just Bliss.

Hon fann att barnet kan stava korta ord rätt, men stavar fel på långa ord och i mitten av ord.

- Det tyder på att stavfelen uppstår på grund av minnessvårigheter och inte på grund av fonologiska fel, som jag nog hade väntat mig, konstaterar hon.

Sammantaget visar hennes studier att dessa barn kan och behöver tränas mångsidigt i att läsa och skriva och att sådan träning också ger resultat. Det gäller även barn som helt saknar tal.

- Tal är viktigt för förmågan att kunna läsa, men det är inte utslagsgivande, säger hon.

Janna Ferreira disputerar den 9 november. Den 8 november, gör hon en populärvetenskaplig presentation av sin forskning. Då kommer bl.a. den flicka, som hennes fallstudie gjordes på, att närvara tillsammans med sin mamma.

Avhandlingen heter “Sounds of silence. Phonological awareness and written language in children with and without speech.” Janna Ferreira nås på telefon 013-282187, 0732-558873, e-post: janfr@ibv.liu.se. Den populärvetenskapliga dagen hålls i Key 1, Campus valla, den 8 november kl 10.30-16.


Anika Agebjörn 2007-10-23




Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2009-10-14