Göm menyn

En riktig rektor

Rektorers vardag utgörs ytligt sett av en mängd ofta splittrande aktiviteter, som ibland kan tyckas triviala. Men de kan fungera som byggstenar i att skapa ett fungerande ledarskap.

En rektor ska väl ändå inte behöva ägna sig åt att laga kopiatorn eller bära toalettpapper? Nej, det verkar trivialt och något som helt faller utanför ledarskapet. Men det beror på hur man ser och uppfattar ledarskap, säger Josefin Brüde Sundin, som nyligen disputerat i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. I en etnografisk studie har hon följt tre rektorer under en längre tid, den längsta 1,5 år, samt intervjuat ytterligare en handfull.

- Forskningen om ledarskap utgår oftast från en given definition av vad ledarskap är, och ser dessa aktiviteter som ett hinder för ledarskap, säger hon. Men jag menar att de också kan fungera för att bygga det som ledarskap vilar på, nämligen relationer och tillit.

Rektorer har makt, men denna makt kan bara utövas om det också finns förtroende, och det är något som skapas i mänskliga möten. Och en stor del av rektors vardag består just av möten. Ofta handlar det om att koordinera, dvs. väga samman olika gruppers behov och önskningar. Möten är också ett sätt att bekräfta rektors makt, att legitimera ledarskapet. Men människor kan ha strategier för att undkomma rektors makt. En är att göra sig otillgänglig, dvs. inte komma till möten. En annan är att bilda allianser med andra grupper, som föräldrar, skolpolitiker eller media. Då försvagas rektors makt och handlingsutrymme.

År 1980 var bara sju procent av de svenska rektorerna kvinnor, och det sågs då som ett problem. Idag är de kvinnliga rektorerna i stor majoritet, närmare två tredjedelar – vilket i sin tur kan uppfattas som ett problem i diskussionen om den allmänna feminiseringen av skolan.

De rektorer som medverkade i studien ansåg på en direkt fråga att det inte fanns några skillnader mellan kvinnliga och manliga rektorer. I vardagen kom ändå sådana skillnader fram. Det finns uppfattningar om att kvinnorna får arbeta hårdare för att bevisa att de klarar av att vara ledare, medan männen inte på samma sätt behöver bevisa sin duglighet. Männen kan ibland ha en mer tillbakalutad attityd till sitt ledarskap, medan de kvinnliga ledarna kan mötas med en kombination av större förväntningar och mer skepticism.

Rektorers vardag är fylld av känslor. En bidragande orsak till detta är rektors position mellan olika intressenter (lärare, elever, föräldrar, överordnade chefer m.fl.). En rektor upplever allt från frustration, besvikelse och upprördhet över hårda ekonomiska besparingar, ilska i konflikter, sorg när elever dör, till entusiasm och glädje över skolans framgångar och djup rörelse vid skolavslutningar. Rektorer arbetar dagligen med att uppfatta, sondera, använda, styra och hantera såväl egna känslor som andras.

- Det är en aspekt av rektors arbete som förtjänar mer uppmärksamhet, konstaterar Josefin Brüde Sundin.

Avhandlingen heter En riktig rektor. Om ledarskap, genus och skolkulturer. Josefin Brüde Sundin disputerade den 11 maj. Hon nås på telefon 013-282152, e-post: josefin.brude.sundin@liu.se


Anika Agebjörn 2007-06-18




Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2009-10-14